Regor Gnalk´s allmänvetenskapliga blogg

Just another WordPress.com weblog

Archive for september, 2010

Flyget är kanske en liten miljöbov, men det är ingen miljöbov för växthuseffekten! Varför säger man inte det då?

Posted by Roger Klang på september 22, 2010

Det finns dem som säger att flyget är en miljöförstörare. Jag säger att de har fel, flyget är en miljösparare – och en nödvändighet för våra ekonomier! (Det är inte utan anledning som pengar kallas ”kapital”, från latinets Capita, eller person. Det är heller inte utan anledning som nationalekonomi är ett humanistiskt ämne på universiteten.) Enligt dokumentären ”Trängsel i skyn” så slukar flyget stora mängder bränsle, det nämns att en tur- och returresa mellan New York och Heathrow förbrukar lika mycket bränsle på en dag som en tung personbil förbrukar på ett år. Men då ska man komma ihåg att i en bil reser kanske fyra eller fem personer, i jämförelse med de 60-200 personer som reser i ett flygplan. Det är nog ingen tillfällighet att de tar exemplet ”över Atlanten”, för samma resa tur och retur med bil London-New Dehli spyr i realiteten ut enorma mängder mer växthusgasutsläpp mot motsvarande flygtrafik London-New York. Men genom att ta exemplet London-New York antyder de att man inte kan göra en sådan jämförelse, trots att man kan och bör göra det, för vi kan ju inte stoppa allt flyg mellan Nordamerika och Europa. Nu finns det ju även andra utsläpp än förmodat växthusskapande koldioxid, som flyget släpper ut, jag räknar upp kväveoxider, oförbrända kolväten och kolmonoxid. Huruvida bilar släpper ut dessa ämnen eller andra giftiga ämnen i en jämförbar utsträckning återstår för er att ta reda på, men de släpper i alla fall ut samma slags restprodukter som flyget. Men vilken flygplanstyp, vilka förseningar och vilken passagerarbeläggning i procent anspelar de på när de jämför flygets bränsleförbrukning med bilens, det är stor skillnad?! Globalt så beräknas flyget svara för c:a 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthuseffekten. Flygplansmotorerna har sedan 1970-talet minskat mängden giftigt kolmonoxidutsläpp (alltså inte koldioxidutsläpp som åtminstone till del tas upp och omvandlas till kolhydrater av växter) med 80 procent, och kolväten och partiklar med 60 procent. I de modernaste motorerna har även kväveoxidutsläppen sänkts med 30-40 procent. Flygplan har en relativt lång livslängd – 20-30 år, därför måste man räkna med att det tar lång tid för den nya tekniken att få genomslag på marknaden.

Om jag flyger från JFK-flygplatsen i New York till Stockholm Arlanda i en Boeing 777-300 (medelstort plan med några år på nacken, 16 år för att vara exakt, men modellen 300 har enbart 7 år på nacken) så kommer jag att förbruka 157,58 kg bränsle vid en 90-procentig beläggningsgrad (beläggningsgrad = antal passagerare i procent), eller grovt räknat c:a tre fulltankningar av en stor personbil. Enligt transportstyrelsen alltså. Men ta inte mitt ord på det, räkna själv genom att följa den här länken: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Berakna-flygresans-utslapp/Berakna-utslapp/ Tre fulltankningar på lite mer än 50 liter åt gången i en stor bil, för mig och tre andra vuxna härifrån Lund 90 vägmil norr om Stockholm, alltså 150 mil landvägen högt räknat. Samma bränslemängd tar mig (och endast mig) över 2000 mil fågelvägen till New York. Det blir en över 4 ggr så hög effektivitetsgrad för flyget om det har en 90-procentig passagerarbeläggning jämfört med bilen förutsatt att bilen har en förare och tre vuxna passagerare, med allt det positiva det innebär för miljön. I verkligheten så har en bil ofta inte tre passagerare, utan kanske bara en förare på väg till och från jobbet, och då är en Boeing 777-300 med en 90-procentig beläggning 7 ggr så bränslesnål som en bil, och därmed i teorin 7 ggr så lindrig mot miljön. Flyget är som en buss miljömässigt, och bussar vill väl alla miljöfrälsta ha fler av? Kruxet är ju som sagt att man inte kan köra bil från Lund till New York, men det är en ytterst vek ursäkt för att inte ta flyget när man behöver det. I praktiken så tillkommer det underhåll och byte av delar på en bil, som medför ytterligare tung trafik, också även vid vägbyggen och vägunderhåll som ur miljöhänsyn är dåligt. En Boeing 777-300 med endast en 65-procentig beläggningsgrad, förbrukar bränsle som motsvarar 212,35 kg per person från Arlanda till JFK, alltså ungefär lika mycket bränsle som en äldre stor bil förbrukar landvägen från Ystad till Haparanda. Det skiljer alltså drygt 50 kilo bränsleförbrukning per person, på en 65-procentig och en 90-procentig beläggningsgrad på en Boeing 777. Sedan finns det plan som förbrukar mindre bränsle, men i alla fall 747:orna flyger inte från Arlanda.

Så långt flyget versus bilen. Alla är väl överens om att vi inte kan sluta färdas över Atlanten, utan att tvingas skära ner kraftigt på välfärden? Men hur skulle det bli om vi istället för att ta flyget över Atlanten tog båten? Det danska rederiet Maersks tusenhövdade fartygsflotta släpper ut över en miljon ton svaveldioxid per år. Det är lika mycket som 9 miljarder bilar (9 000 000 000 bilar) – tolv gånger så många bilar som det finns på jordklotet. Enbart Emma Maersk, världens största containerfartyg, släpper ut lika mycket svaveldioxid som 50 miljoner bilar (50 000 000 bilar). Båten är alltså ingen lösning, den är så underlägsen i utsläppsavseende att jag här helt slutar jämförelsen mellan båten och flyget utan vidare diskussion.

Till flygets ytterligare försvar så finns det mycket mera bränsle att spara inom denna bransch, vilket indirekt medför miljöförbättringar, än inom bilbranschen. Med GPS-navigering i framtiden så kommer ett flygplan som flyger från Toronto till Los Angeles att flyga 3035 kilometer, i jämförelse med dagens 3080 km. Skillnaden beror på att flygplan och missiler inte kan färdas den rakaste sträckan för att nå sin destination utan måste flyga i en halvcirkel, på grund av jordens krökning och rotation. Med GPS flyger man rakast möjliga väg, istället för en matematiskt uträknad rutt. Den minskningen med 45 kilometer skulle spara in 100 kg bränsle för varje flygning. Ytterligare bränsleförluster kan sparas in genom ”advanced decent approaches”, alltså effektiviserade landningar, samt genom att låta planen på marken vänta i större utsträckning än planen i luften och komprimerande av de luftburna flygplanens inflygningsrutter, som kan uppnås genom ny teknologi i luftfartsövervakning. Kritikerna menar att hur mycket flygbränsle vi än kan spara in genom teknologisk utveckling, så kommer utsläppen från flyget att öka i framtiden eftersom marknaden för flygtjänster växer. Och det är ju sant, men vi spar in utsläpp från ökad biltrafik i framtiden och allt som allt minskar utsläppen med många gånger mer än det expanderande flyget spär på! Och vi spar naturresurser. Det finns en invändning, och den är att om inte flyget fanns så skulle vi färdas kortare sträckor. Men i så fall så skulle den ekonomiska tillväxten regressera och vi skulle se slutet på välfärdssamhället som vi känner det med hög levnadsstandard. Som sagt var Kapital = Capita (person), med andra ord; inget eller begränsat resande mellan kontinenter = ingen eller begränsad gemensam marknad! Dessutom så är flyget en privat marknad, och som sådan lyder flygbranschen under lagen tillgång och efterfrågan, vilket när naturresurserna blir knappare och bränslet dyrare innebär att biljettpriserna kommer att höjas och att många därför kommer att avstå från att flyga lika ofta eller över huvudtaget. Marknaden för flyg kommer därför inte att bli lika brant stigande som somliga befarar, förutsatt att bränsle blir en bristvara. Vi har redan sett början på denna utveckling då världen skulle behövt 5-10 procent mer petroleumprodukter vid högkonjunktur, vilket har medfört att oljan blivit mer än dubbelt så dyr per fat som för tio år sedan. (Men det ska sägas att Irakkriget har orsakat en stor del av den ökade prisutvecklingen på olja efter 2003, och andra krig i framtiden kommer kanske att göra det också.)

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 19/9/2010

Posted in Etnologi, Geofysik och klimatforskning, National- och Makroekonomi | Taggad: , | Leave a Comment »