Regor Gnalk´s allmänvetenskapliga blogg

Just another WordPress.com weblog

Archive for the ‘Geofysik och klimatforskning’ Category

Det är månens dragningskraft som orsakar islossningen i Arktis, inte ishavets ”värme”.

Posted by Roger Klang på oktober 14, 2011

Utgå från naturtillståndet och räkna
framåt i tiden, inte från drivhusteorin räknandes bakåt i tiden!

Anledningen till att stora isflak bryts loss från isen
Arktis och isen på kontinenten Antarktis omkringliggande vatten, är kanske inte
för att det blir varmare i atmosfären eller i ishaven, det kommer sig kanske av
månens dragningskraft som orsakar
spänningar i isen och över tiden bryter loss isen i stora sjok
? Jag tänker
så här; Både vattnet i Arktis och utanför Antarktis är en bra bit under 0
grader året om, så det kan inte vara varmare vatten som orsakar sprickorna i isen
som leder till islossning, ovanför en viss breddgrad i alla fall. Likadant med
temperaturen i atmosfären, den är ständigt under 0 grader och kan inte smälta
eller orsaka sprickor i isen som leder till islossning. Att isflak, ibland
stora som Gotland, bryts loss i Arktis måste därför vara ett normaltillstånd
orsakat av månens dragningskraft! I annat fall kan man undra vad Titanic sjönk
på grund av, om islossning är ett nytt fenomen. Sannolikt är det inte normalt
på samma sätt att stora issjok bryts loss från kontinenten Antarktis och glider
ned i havet, eftersom den is som ligger på kontinentens fasta mark inte kan utsättas
för samma krafter genom månens dragningskraft, endast den is som täcker vatten
i Ronne Ice Shelf och Ross Ice Shelf kan brytas itu och glida ut till varmare
vatten och smälta. Men det är generellt så att Antarktis omkringliggande vatten
är betydligt mer ”isolerat” ifrån varmare strömmar i norr på ett helt annat
sätt jämfört med hur Arktis påverkas av Golfströmmen. I Västantarktis tycks det
finnas en liten svaghet i det slutna antarktiska systemet, men å andra sidan så
växer isen till i Ross-havet i östra delen av Antarktis.

Fast nu är det bevisligen så att Arktis is har smält bort en
hel del de sista 10 åren (Nordostpassagen är isfri, delar av året), så om detta
är en tillfällighet så är det en mycket väl sammanfallande tillfällighet med
teorin om den människoorsakade drivhuseffekten som ju kom innan man hade börjat
se några verkliga tecken på klimatförändringar (teorin kom på 80-talet). För
mig är det inga problem att erkänna denna konvergens (konvergens =
sammanfallande) av teori och realitet. Men även om Nordostpassagen är i det närmaste
genomkorsbar större delar av året i dagsläget så betyder det inte att det beror
på människans påverkan på klimatet märk väl, redan 1878 reste Adolf Erik
Nordenskiöld med fartyget ”Vega” genom passagen.*** Att i vetenskapliga sammanhang
utgå ifrån att klimatförändringarna är orsakade av människan är att ”beg the
question” (begging the question = cirkelresonemang), ovetenskapligt helt enkelt.
Att utgå ifrån människans påverkan på klimatet och därefter dra slutsatser om
miljön bakåt i tiden, är galet. På det bakvända viset kan man bevisa allt och
ingenting. Jag ska här nedan reiterera mig (reiterera = återupprepa), eftersom
det är svårt att uttrycka sig korrekt och fullödigt med några meningar så att
alla förstår. Läs noga de numrerade passagerna en och en och försök dra dina
slutsatser om vad jag menar, och förstår du inte den första passagen så kanske
du förstår den andra eller den tredje eller åtminstone den fjärde när du
studerar dem:

1)
Det borde vara så att klimatforskare insåg att
man utgår från naturens ”eviga” naturliga tillstånd, och därifrån kastar fram
teorier som klimatmodeller efter mänsklighetens orsakade växthusgasutsläpp.
Inte i helskotta förutsätter man att människans utsläpp, vilket enligt de
flesta klimatforskare skulle leda till växthuseffekt, är den utgångspunkt
forskarna bör ha! När man påstår att det naturliga sättet att se på saken (det
naturliga sättet = att det egentligen är de domedagsprofeterande
klimatforskarna som ska bevisa att naturliga variationer i klimatet inte är
naturliga variationer) inte är det som
måste bevisas, så visar man en tydligt oseriös sida. Hur ska man någonsin kunna
använda sig av forskning i det förflutna, typ årsringar på träd, borrkärnor i
is och tundra etcetera om man inte har ”det naturliga förloppet” eller
naturtillståndet att utgå ifrån? Om man utgår från klimatmodellen ”drivhuseffekten”
så kompliceras sådan forskning genom att man vänder på problematiken och räknar
åren baklänges. Med en sådan metodik kan man bevisa vad som helst och
ingenting, det blir ett cirkelresonemang där man utgår från det man försöker
bevisa!

2)
Den ”eviga” alt. den cykliska isen måste vara
det vi utgår ifrån när vi drar slutsatser om klimatet! Borrkärnor från Arktis
och Antarktis och tundror på kontinenten samt årsringar på gamla träd får tjäna
som vår utgångspunkt, inte klimatförändringar som utan nödvändig och
tillräcklig grund anses orsakad av människan, eller med andra ord – som anses
vara ”symtom” på en sjukdom som ju inte är diagnosticerad då vi inte har
bevisat det kausala sambandet mellan människa och drivhuseffekt eller orsaken
till väderomslaget i det Arktiska området! Det positiva är att detta låter sig
göras.

3)
Utgår man ifrån de partiella
klimatförändringarna eller symtomen – som kan feldiagnostiseras och bli en
faktoid (faktoid = osann sanning, dvs. påståenden som uppfattas som sanna men
som i själva verket är felaktiga) – som orsakade av människan så förutsätter
man det man försöker bevisa när man därefter räknar eventualiteter bakåt i
tiden. Ser man det däremot från rätt håll i tidslinjen och låter forskningen
utgå ifrån Arktis och Antarktis historia och därigenom dra slutsatser om
mänsklig påverkan på klimatet, så blir det inte fråga om ett ”Begging the
question” som det blir med klimatalarmisternas förhållningssätt, eftersom man
då inte utgår ifrån den påstått människoorsakade drivhuseffekten och deducerar
att isen smälter på grund av den.

4)
Frågan som borde ställas är inte; ”när isen
smälter på grund av människans påverkan på miljön, vad händer då med miljön?”
(Cirkelresonemang.) Frågan som borde ställas är; ”finns det någon grund för
påståendet att isen smälter bort på grund av människans påverkan?” Endast så
anländer man till det mål som klimatforskarna vill nå – klimatskeptikernas
lyhördhet alt. submission (underkastelse)! Dit når man genom att ta borrprov på
Grönland, Arktis och Antarktis. Dit når man genom att studera levande och döda
träds årsringar på alla nordliga och sydliga breddgrader och jämföra dem med
varandra. Dit når man genom att studera tundran i Ryssland och dess gasutsläpp
i atmosfären genom tiderna fram till och med idag. Dit når man genom att beakta
landvulkaners aktivitet i det förflutna. Och alltihop tillsammans. Universiteten
borde samarbeta så att vi kommer fram till ett tillfredsställande svar, vare
sig detta svar är tillfredsställande för klimatalarmisterna eller inte! (Frågan
är om ett nekande svar är tillfredsställande för dem, eller om en bekräftelse
av drivhusteorin ger dem mer tillfredsställelse?)

Dessbättre så tycks forskarna numera ha förstått att de
måste borra i tundror och is, samt räkna årsringar i gamla träd lokaliserade
över hela norra och södra halvklotet, för att komma fram till sanningen. Vulkanologi
och global historieforskning är de sista pusselbitarna att addera. Så frågan
är; har det funnits andra epoker då
Arktis och Antarktis minskat alt. ökat i storlek efter den senaste istiden?
Man
bör också dela upp frågan dikotomiskt (dikotomi = logisk delning av en klass i
två varandra uteslutande underklasser) och ställa sig frågan om detta då har
skett synkront alt. diakront polerna emellan, och om det
har skett cykliskt eller oregelbundet på respektive pol, samt om
detta tillbakadragande alt tillväxande av isen har skett partiellt eller genomgående i
polernas alla väderstreck. Frågan i fetstil ovan är den överordnade frågan, som
bara kan besvaras med hjälp av isborrkärnor och äldre lager tundra samt gamla
träds årsringar.

Får jag bli lite ovetenskaplig? (Var inte orolig, såväl som
jag är ovetenskaplig så är jag i huvudsak logiskt resonerande efter detta.) Men
det är också så att jag tror på en Gud, och jag tror att denne Gud mycket väl
kan ha tajmat en människoorsakad drivhuseffekt med en begynnande istid, för att
ge oss nordbor lite mer tid innan nästa istid drar över oss, genom att skjuta
fram en begynnande istid som skulle ha kunnat vara över oss idag, om det inte
hade varit för människans påverkan på klimatet. Jag vill inte här gå in på
varför jag tror det, för det vore meningslöst när alla klimatforskare i det här
landet är ateister (alt. bokstavstroende ett fåtal, men det är lika illa), men
vi vet att det kommer en istid ungefär vart tiotusende år och det är hög tid
för en ny istid eftersom det var tiotusen år sedan sist. Detta med att en istid
är due, är också en mycket väl
sammanfallande tillfällighet med människans karbonepok. Man tycker att kan man
oreserverat tro på den människoskapade växthuseffekten, så kan man tro på Guds
hand, i båda fallen så rör det sig om en tro eller övertygelse eftersom inga
greppbara bevis kan kastas fram för endera tron, endast ett (1) godtagbart bevis
eller snarare indicium finns till förmån för den människoskapade
växthuseffekten – drivhusperioder i det avlägsna förflutna (dinosaurietider) –
men på den tiden var vulkanerna fler och mycket mer aktiva och Pangea
existerade fortfarande och var en samlad landmassa centrerad runt ekvatorn,
Antarktis var en del av Pangea och Arktis kan mycket väl ha samexisterat med en
isig sydpol utan någon kontinental berggrund. Men jag är nog tämligen ensam om
att tro på en intervenerande Gud som skapat geologiska förutsättningar,
Arktiska förutsättningar och atmosfäriska förutsättningar för Sveriges existens
skull.

***”Nordostpassagen
är sjövägen norr om Europa och Asien mellan Atlanten och Stilla havet.

Åren 18781880
blev Adolf Erik Nordenskiöld under Vegaexpeditionen
med skeppet ”Vega” den första att färdas genom hela nordostpassagen.

På 1930-talet startades kommersiell sjöfart längs hela passagen, dock
endast sommartid. Sedan 1990-talet förekommer bara sjöfart längs delar av
leden.

Den 7/9 2009, under arktis islägesminimum, lyckades två starkt
isklassade fraktfartyg från det tyskägda rederiet Beluga Shipping med
atomisbrytarassistans ta sig igenom hela Nordostpassagen till den
sibiriska hamnen Novyy Port/Yamburg. Den globala uppvärmningen anses numera ha
gjort Nordostpassagen isfri längre tider, vilket öppnar nya möjligheter för
sjöfartsnäringen.” Citat; Wikipedia

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 14 oktober 2011

Posted in Geofysik och klimatforskning, Geologi, solsystemet | Taggad: , , , , , | Leave a Comment »

Climategate

Posted by Roger Klang på november 10, 2010

Tvisten om ”hockeyklubban” har växt till liv ännu en gång. ”Hockeyklubban” är en eufemism för en brant framtidskurva på många klimatdiagram.

Climategate startade med en mejlväxling mellan professor Phil Jones, Director på University of East Anglia Climate Research Center, och professor Michael Mann, Pennsylvania State University, bägge klimatkramare. Klimatforskare Gavin Schmidt på NASA:s klimatforskningsinstitut fick sin dator hackad, och på det sättet kom klimatskeptikerna över mejlväxlingen mellan Phil Jones och Michael Mann. Att hacka NASA:s datorer är ett allvarligt brott, men det bör inte blandas ihop med den information som redan kommit allmänheten till del. Hackern däremot borde hamnat i fängelse! Det som hände är olyckligt, men vi bör se det dikotomiskt. Två skilda saker alltså! Efter skandalen, och då menar jag inte den skandal som inte blev till, datorhackandet av NASA, utan den andra skandalen, döljandet av klimatdata, mejlväxlade Stephen McIntyre (lobbyist) och Ross McKitrick, professor i ekonomi University of Guelph, bägge två ledande klimatskeptiker, med klimatkramarna Jones och Mann. Kontroversen gäller ”Hide the decline”, som McIntyre och McKitrick menar är ett bevis för att forskarna Jones och Mann manipulerat sina data. Det handlar om ett klimatdiagram som går tusen år tillbaka och hundra år framåt i tiden, samt ett dokumenterat smusslande med en av diagrammets beräknade kurvor i det. Från och med 1960 så blir diagrammet spekulativt och bygger inte på varierande mätdata, smusslandet gäller en av kurvorna som viker av efter 1960. Det frekvenslika diagrammet övergår efter 1960 till brant stigande släta linjer, eller i detta specifika fall – det diskuterade avlägsnandet av 1 brant sjunkande kurva som skulle vara där bland tre brant stigande kurvor. Med andra ord så diskuterade mejlledes Jones och Mann bara avlägsnandet av kurvan, de hade inte presenterat diagrammet i officiella sammanhang ännu, och det var förvisso tvivelaktig forskning men i Manns och Jones perspektiv så var kurvornas branta uppgång efter 1960 spekulativa! Vad de skulle ha gjort var naturligtvis att ta med varierande mätdata från efter 1960 och dra ”hockeybladskurvan” brant uppåt efter år 2000 på diagrammet åtminstone. Detta vore i och för sig också spekulativ forskning. Anledningen till att de utelämnade varierande mätdata från så långt tillbaka som efter 1960 kan vi bara spekulera i, det verkar i alla fall vara ovanligt korkat och starkt känslodrivet, det är min hypotes! Det som McIntyre och McKitrick reagerar på är att en av de fyra kurvorna viker av brant nedåt och därför utelämnades av Phil Jones. Jag tänker inte diskutera detta vidare här, jag tänker istället ifrågasätta tre saker:

1)      Att slutet på kurvan är hypotetisk efter 1960. Jones och hans kollega bestrider inte detta, tvärtom så publicerade de redan från början enligt utsago att de ansåg att slutet på kurvorna var otillförlitliga. Varför då namnge diagrammet ”hockeyklubban”, borde det inte heta ”ofärdiga hypotetiska kurv-avikelser”, typ? Det är ju inget vetenskapligt fullständigt och tillförlitligt diagram om siffrorna efter 1960 är otillförlitliga, och att därför ge diagrammet en eufemism (hockeyklubban) som insinuerar forskningens soliditet är oärligt! Nu ska man komma ihåg att en del andra hockeyklubba-diagram har Hertzlika frekvenskurvor ända fram till 2000-talet. Dessa visar på att en temperaturhöjning överlag, med en del tydligt markerade dykningar över kortare tid (några år), har ägt rum från 1990 fram till våra dagar, men det är en högst spekulativ brant stigande hypotetisk temperaturökning som presenteras efter 2010. Att denna Hertzlika kurvas stigning för 90- och 00-talet beror på växthuseffekten efter 1990 kan därför ännu inte anses statistiskt fastslaget, eftersom den både stiger och sjunker tillbaka något flera gånger under loppet av så kort tid – 1990-2010, och att kurvan dessutom inte når anmärkningsvärt högt i diagrammet, utom just på den spekulativa delen. De närmsta 20-30 åren kommer därför att bli avgörande för klimatdebatten.

2)      Hur kan det vara så att de uppgifter som kommer efter 1960 förklaras vara otillförlitliga och helt utelämnas i Jones forskning annat än som rent spekulativa faktorer, när det är just mätningarna efter 1960 som har förbättrats och blivit fler och tillförlitligare och mer varierande än de föregående 100 årens mätningar? (En möjlig förklaring är naturligtvis att McKitrick och McIntyre har rätt i den kritik mot Jones som kallas för ”Hide the decline”.) Och om de nu inte har några tillförlitliga uppgifter efter 1960, varför i helvete har då den utelämnade kurvan i Jones forskningsdiagram drivits nedåt i en jämförbar motstående vinkel och utsträckning mot de uppåtgående linjerna? Hursomhelst så har klimatalarmisterna fått vatten på sin kvarn, enligt dem själva, först efter 1960. Det är först då som klimatförändringarna har ägt rum om jag har förstått det rätt att klimatalarmisterna menar. De har fått stort medieutrymme fram till tiden då de första mätbara förändringarna i temperaturen kunde fastslås i början av 2000-talet, vare sig dem är tillfälliga eller permanenta, och vare sig dem beror på människan eller naturen. Jordens medeltemperatur sägs ha stigit med 0,8 grader plus minus någon tiondels grad, men vad det kommer utav kan man bara spekulera i.

3)      Hur är det med nutida mätningar av årsringar på träd, islager på Antarktis och tundra i Sibirien tusen år tillbaka eller mer? Man kan fråga sig hur i helvete de har mätt det de påstår att de har mätt, årsringar på träd? Har de ens brytt sig om att mäta årsringar på träd i Amerika, Europa och Asien diakront, eller har de nöjt sig med att mäta årsringar inom en begränsad area i Nordamerika? Varför nämnde de ingenting om is-borrningar i Antarktis och tundraborrningar? Var de har mätt det de har mätt, och med vilka metoder, är av största vikt!

Tvivelaktig forskning, och tvivelaktig framställning av forskningen och av Climategate på Vetenskapens Värld

Varken forskarna eller Vetenskapens Värld har varit ärliga med att framställa framför allt siffrorna i diagrammens utformning lättförståeligt och konsekvent, om man ens kunde se dem i bild. Det hade varit möjligt för Vetenskapens Värld att inte beskära bilderna på diagrammen, så att det faktiskt hade gått att utläsa någonting av diagrammen för någon som studerar programmet på SVT! Det hade lätt varit möjligt att beskära bilderna på diagrammen utan att för den sakens skull utelämna någon viktig information på höger sida av diagrammet, eftersom det var på den vänstra sidan som det intressanta stod och bildrutan är bred nog för att visa hela diagrammen. Det får en att börja fundera när man bara ser en beskärd nolla, femma, nolla, femma osv. på vänster sida av diagrammets lodräta stapel på svt.play samtidigt som utfyllnad visas till höger i bild. Ibland kunde man se decennie- och årtalen i alla fall, klart och tydligt på den vågräta linjen av diagrammen. Höjdstaplarnas siffror och dessa stapelsiffrors markeringar skilde sig mycket åt i täthet, i diagrammen man fick se i Vetenskapens Värld, så mycket kunde jag konstatera utan att för den delen kunna utläsa de flesta diagrammen eller siffrornas valör. Forskarna saknade därmed en gemensam referenspunkt och Vetenskapens Världs klippning accentuerade diskrepansen. Jag skulle kunna bemöta i stort sett allting som sägs och allt som visas på bild i programmet från forskare, Vetenskapens Värld och även en del saker klimatskeptikerna säger! Ja, det finns mycket man kan säga om Vetenskapens Värld-avsnittet ”Climategate”, men en sak som jag tyckte var påtagligt var att de blandade bort korten. De klippte ihop programmet bakvänt så att de visade bemötande från klimatskeptiker först och sedan kom de med Alarmisternas försvar för sin dåliga forskning i ett senare skede av programmet. Då har de ju inte dolt någonting, de har visat allt, men de har klippt ihop programmet på ett sådant sätt så att man inte kan tolka informationen flytande, genom att de inte har satt ihop sekvenserna kronologiskt eller kausalt riktigt, om man nu inte går tillbaka och tittar och gör som jag har gjort och studerar programmet noggrant. Kausalt var det ju den dåliga forskningen följt av Climategate, som kom först. Först sedan kom kravet på att Michael Mann skulle lämna ut uppgifter om vad han grundade sin forskning på och som han inte ville lämna ut eller inte hade tillgång till. En av de ledande klimatskeptikerna sade först i programmet att Michael Mann hade hållit inne med uppgifter om väderstationer, att det bara var väderstationernas lokalisering som klimatskeptikerna behövde veta, resten kunde de ta reda på själva. Senare i programmet förklarade Mann oemotsagt att han inte hade de uppgifter som begärdes från honom. Men då hade de hoppat över att nämna att kravet från den ledande klimatskeptikern enbart gällde väderstationernas lokalisering. Det borde ha reitererats, i synnerhet med tanke på att Mann fick sista ordet i ett senare skede av programmet, trots att det borde ha varit klimatskeptikern som fick sista ordet i den kausala kedjan. Och varför sära på uttalandena i denna fråga överhuvudtaget? Det var inte berättigat med ett dikotomiskt upplägg i programmet angående dessa ”detaljer”! På detta sätt är hela programmet klippt. Hade man gjort programmet kausalt och synkront korrekt så hade programmet fått en helt annan innebörd, som det är nu så framstår kommunikationen mellan de ledande klimatskeptikerna och Mann som om den inte har varit rak. Fast de sade ju inte det, utan återigen så blandar de bort korten genom att vare sig ge nödvändig eller tillräcklig information till tittarna, på samma sätt som Michael Mann varken gav nödvändig eller tillräcklig information till den kände klimatskeptikern. Det var ju trots allt den ledande klimatskeptikern och en av de ledande klimatalarmisterna som var inblandade, så man tycker att Mann kunde bistått sin antagonist för forskningens skull, inte minst för att falsifieringskriteriet för vad som är sann forskning ska uppfyllas. Istället blir det överlappande desinformation, dels Jones och Manns bedrägliga forskning, följt av Vetenskapens Världs partiska framställning av den såkallade forskningen. Hade Michel Mann bara gett nödvändig information till klimatskeptikern så hade det varit tillräckligt för att komma ifrån den där situationen. Men det går fortfarande att åtgärda, det är inte försent för Mann än att lämna ut informationen om var väderstationerna som han har använt till sin forskning ligger lokaliserade!

 Alla vet att klimatologin är genompolitiserad och affekterad, oavsett vilket förhållande man har till den. Klimatalarmister = vänster, klimatskeptiker = höger. Det räcker om jag namnger kända miljökramande vänsterpolitiker som Al Gore och Barrack Obama, och på den andra sidan George Bush. Kan du nämna 1 känd och infödd klimatalarmist i klimatalarmisternas hemland USA, som är höger? Så varför framställer Vetenskapens Värld den som en rätt- och felfråga, där rätt är klimatalarmisternas syn på saken och att detta skulle vara byggt på ovedersägliga fakta? Att göra en partsinlaga i form av ett vetenskapsprogram, det är lågt, inte fan löser man klimatproblem på det sättet! Det är knappast någon hemlighet att fram till idag så är det i huvudsak miljökramare som söker sig till utbildningar som involverar klimatforskning, ändå framställer Vetenskapens Värld den bristande diskrepansen inom den akademiska forskningen som om den berodde på oberoende forskares enighet. Den beror på enighet, men denna enighet är inte politiskt oberoende, på den politiska scen som forskarvärlden inom området utgör!

Finns det andra faktorer, bortsett från drivhusgaser, som orsakar drastiska klimatförändringar?

Klimatförändringar har alltid varit partiella över jordklotet, så det är rätt så svårt att avgöra med hjälp av årsringar från ett tusenårigt träd i Amerika hur klimatet var i Norden under vikingatiden. Träden man undersöker bör vara från olika världsdelar och från olika longituder! Men om detta sade dem inget, vare sig Jones eller Vetenskapens Värld, hur det låg till med den saken. Det är avgörande och av yttersta vikt att man tar spridda prover på träd i olika världsdelar för hur temperaturkurvorna gick mellan år tusen och år 1900, för att kunna avgöra om det är något speciellt märkvärdigt med en diagramkurva som avviker från standardvärdet mot tidigare århundraden, vid 1990-2010. Många värden på flera av diagrammen i programmet visade inga märkvärdiga utslag för lilla istiden på 1600-talet här i Norden t.ex.. Det betyder inte att Jones och Mann och de andra klimatalarmisterna har mer rätt i att temperaturen höjts relativt oregelbundet och förhållandevis markant i modern tid i jämförelse med de tidigare tusen åren, det betyder bara att Lilla istiden inte syntes på diagrammen, eller åtminstone så utmärkte den sig inte, och då frös ändå Stora Bält vid ett flertal tillfällen under en kort period. Siffrorna på den lodräta vänstra stapeln på olika diagram skilde sig förstås åt, men frekvenserna i diagrammet gjorde det inte, de var i stort sätt lika, hackiga med vågiga toppar och dalar med samma våglängd. Så man förstår inte varför de visade diagrammen över huvudtaget, för man kunde inte få ut någonting av dem på TV då informationen från dem var otillräcklig. Men den gav den önskade bilden för alarmisterna och Vetenskapens Värld! Jag tycker inte att Vetenskapens Värld har gjort ett oprofessionellt jobb, partsinlaga som det var, jag tror snarare att det är Michael Mann och Phil Jones som har gjort dålig forskning, och det är väldigt svårt att göra ett program om dålig forskning och få det att framstå som att den är korrekt när så många misstag har begåtts i processen, både i själva forskningen och i Climategate och det som följde. Jag är inte klimatskeptiker, jag är inte klimatalarmist heller, jag är snarare av den uppfattningen att jag tror på partiella klimatförändringar på jorden, som kan vara i form av temperaturstegringar på ett ställe och temperatursänkningar på ett annat, det behöver inte bli varmare över hela klotet simultant. Jag tror på sådana förändringar och att de kommer sig av naturliga orsaker snarare än av människan. Men jag utesluter inte att människan kan ha marginell påverkan på klimatet. Fast den huvudsakliga påverkan kommer från tinande tundra i Ryssland och vulkanutbrott och sådant. Jag tror att skogsskövling har en marginell påverkan på klimatet, jag tror att havet betyder mycket och att det finns en balans mellan skog och hav. Jag tror att den syreproducerande algproduktionen ökar när koldioxidhalten i atmosfären ökar. En vulkan som har utbrott släpper i genomsnitt ut mer koldioxid, tungmetaller och sotpartiklar än vad människan gör på ett helt år, bara för att nämna ett exempel. Man bör för forskningens skull dela in jorden i ett antal klimatzoner åtminstone – som Arktisk, Nordisk, tempererad, tropisk och öken. Det blir fem zoner. Och dessutom ska man komma ihåg att sådana zoner kan flytta på sig över tiden, och att fuktighet och torka, snö och regn, och värme och kyla kan förändras mellan dessa zoner inom loppet av tusen år. Jag tror att solen betyder mycket för klimatet på jorden. Men om till exempel tundran i Sibirien tinar och den börjar släppa ut sumpgas så kan det öka på naturliga temperaturökningar på jorden i långt större utsträckning än människans utsläpp av växthusgaser. Jag utesluter inte att människan kan vara den faktor som tippar över den processen. Och då är det både människan, solen och jorden som påverkar växthuseffekten på jorden. Sedan är det en annan viktig faktor som påverkar jorden olika beroende på var man bor, jordens lutning i förhållande till dess bana runt solen. Jordens axel förskjuts, så att vid den tidpunkt då jorden är som längst bort från solen så kan vi här i Sverige råka ha minimalt med solinflöde vintertid.., eller maximalt. Visserligen så är i skolböckerna planeternas elliptiska banor runt solen klart överdrivna (utom för planetoiden Pluto) för att man ska förstå att planeternas banor är elliptiska. I verkligheten så skiljer sig jordens avstånd från solen kanske två procent från när jorden är som närmast solen och när jorden är som längst ifrån solen. Men om dessa två procent sammanfaller med jordaxelns minst gynnsamma träffyta vintertid från solen här i Norden så kanske vi får se en mindre istid i Skandinavien. Hur långa dem cyklerna är det vet väl ingen? Det skulle kunna vara en faktor till drastiska och partiella klimatförändringar. En annan förklaring skulle kunna vara att den magnetiska Nordpolen förflyttar sig över loppet av tid. Men min favorithypotes är att Gud med människans hjälp vill förhindra en istid just nu, och därmed tajmade han människans högsta ”karbon-civilisation” med vår markanta växthuseffekt, med den tidpunkt då det normalt skulle bli en ny istid, så att de tar ut varandra och att resultatet blir ungefär status quo. Annars är ju en istid ”due” (på tiden), eftersom i alla fall jag har hört att en istid kommer vart tiotusende år. Det var i alla fall tiotusen år sedan den senaste istiden försvann. Jag säger detta med glimten i ögat och en portion självironi!

1 chans på 200 att en människoskapad växthuseffekt koinciderar med en motverkande istid

Om man ska räkna med att växthuseffekten är människoskapad och har uppstått som ett resultat av människans aktivitet under de senaste 50 åren, och att en istid kommer vart tiotusende år, så måste man se det som att det är 1 chans på 200 att det skulle vara en slump. Är det så att en människoskapad växthuseffekt tar ut en istid så finns Gud med en sannolikhet av 199 chanser mot 1! Om det nu är så att det är tiotusen år mellan varje istid, som det har nämnts. Men klimatalarmisterna som alltid är vänstersnubbar, och förmodligen humanister de flesta av dem, har väl svårt för att köpa dem följderna av sin egen forskning? Det skulle vara så typiskt i så fall. När man vänder deras egna forskningsgärningar mot dem så förnekar de sin egen forskning helt plötsligt. För om klimatalarmisterna inte får rätt i att temperaturhöjningarna blir markanta i framtiden, ja då blir följden att Gud finns och har intervenerat på jorden, om de skall hålla kvar vid sin ”närmast övernaturliga tro” på uppvärmningseffekten, och sin livsgärning inom ”klimatforskningen”. De måste då erkänna Guds existens med en sannolikhet på 199 mot 1, förutsatt att deras forskning var korrekt! Samtidigt kvittar det vilka intervaller istiderna kommer med för argumentets skull, men inte för sannolikheten för Guds existens. Vilken vision, ateisterna kommer att tvingas välja mellan att tro på Gud alternativt att förneka sin egen livsgärning. Så blir det inga fem- tio- eller femtongradiga temperaturhöjningar över jordklotet överlag, ja då vet ni vad som gäller!

Fraktfartyget Emma Maersk förorenar lika mycket som 50 miljoner bilar

Människans drivhusgaspåverkan är jag inte rädd för. Havens sjukdomar, försurning, övergödning, PCB och tungmetallutsläpp däremot fruktar jag för! Tänk om vi kunde satsa bara en bråkdel av pengarna vi slänger bort i onödan på att motverka  växthuseffekten, på att hålla haven rena och bevara regnskogen istället. Klimatalarmisterna koncentrerar sig på helt fel saker, bilar och flyg, när de borde söka lösningar för fartygstrafikens utsläpp! Flyget är flera gånger miljövänligare än bilen utslaget per person och antal mil, och bilen i sin tur hamnar totalt i skuggan av fartygstrafiken http://rogerklang.wordpress.com/2010/09/19/flyget-ar-kanske-en-liten-miljobov-men-det-ar-ingen-miljobov-for-vaxthuseffekten-varfor-sager-man-inte-det-da/. Det danska rederiet Maersks tusenhövdade fartygsflotta släpper ut över en miljon ton svaveldioxid per år. Det är lika mycket som 9 miljarder bilar (9 000 000 000 bilar) – tolv gånger så många bilar som det finns på jordklotet. Svaveldioxid löser sig lätt med vatten och orsakar försurning. Enbart Emma Maersk, världens största containerfartyg, släpper ut lika mycket svaveldioxid som 50 miljoner bilar (50 000 000 bilar). Tusen fartyg räcker ändå inte långt för att transportera allt det gods världen behöver varje år. Åtgärder mot drivhusgasutsläpp är för snedfördelat för att kunna ha någon effekt på miljön, och resultaten är därmed närmast totalt marginaliserade, förutsatt att drivhusgasutsläpp orsakar miljöförändringar i första rummet. Svaveldioxid vet vi gör det! Det vi verkligen behöver titta på är mängden sotpartiklar och tungmetaller i utsläppen, inte mängden drivhusgaser. Sotpartiklar har betydligt större chans att förändra klimatet än drivhusgaser, om ni frågar mig.

Se även mina tidigare artiklar: http://rogerklang.wordpress.com/2008/10/23/hans-jelbring-vs-erland-kallen/

http://rogerklang.wordpress.com/2009/05/16/isflak-stora-som-gotland-bryts-forvisso-ibland-loss-fran-arktis-men-det-ar-fran-antarktis-som-farhagor-kvarstar/

http://rogerklang.wordpress.com/2009/10/04/geofysikalisk-klimatologi-halften-vetenskap-halften-religion/

http://rogerklang.wordpress.com/2009/12/12/vem-har-bevisbordan-%e2%80%93-klimatalarmisterna-eller-klimatskeptikerna/

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 10/11/2010

Posted in Biologi, Geofysik och klimatforskning, Geologi, solsystemet | Taggad: , , , , , , , | Leave a Comment »

Flyget är kanske en liten miljöbov, men det är ingen miljöbov för växthuseffekten! Varför säger man inte det då?

Posted by Roger Klang på september 22, 2010

Det finns dem som säger att flyget är en miljöförstörare. Jag säger att de har fel, flyget är en miljösparare – och en nödvändighet för våra ekonomier! (Det är inte utan anledning som pengar kallas ”kapital”, från latinets Capita, eller person. Det är heller inte utan anledning som nationalekonomi är ett humanistiskt ämne på universiteten.) Enligt dokumentären ”Trängsel i skyn” så slukar flyget stora mängder bränsle, det nämns att en tur- och returresa mellan New York och Heathrow förbrukar lika mycket bränsle på en dag som en tung personbil förbrukar på ett år. Men då ska man komma ihåg att i en bil reser kanske fyra eller fem personer, i jämförelse med de 60-200 personer som reser i ett flygplan. Det är nog ingen tillfällighet att de tar exemplet ”över Atlanten”, för samma resa tur och retur med bil London-New Dehli spyr i realiteten ut enorma mängder mer växthusgasutsläpp mot motsvarande flygtrafik London-New York. Men genom att ta exemplet London-New York antyder de att man inte kan göra en sådan jämförelse, trots att man kan och bör göra det, för vi kan ju inte stoppa allt flyg mellan Nordamerika och Europa. Nu finns det ju även andra utsläpp än förmodat växthusskapande koldioxid, som flyget släpper ut, jag räknar upp kväveoxider, oförbrända kolväten och kolmonoxid. Huruvida bilar släpper ut dessa ämnen eller andra giftiga ämnen i en jämförbar utsträckning återstår för er att ta reda på, men de släpper i alla fall ut samma slags restprodukter som flyget. Men vilken flygplanstyp, vilka förseningar och vilken passagerarbeläggning i procent anspelar de på när de jämför flygets bränsleförbrukning med bilens, det är stor skillnad?! Globalt så beräknas flyget svara för c:a 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthuseffekten. Flygplansmotorerna har sedan 1970-talet minskat mängden giftigt kolmonoxidutsläpp (alltså inte koldioxidutsläpp som åtminstone till del tas upp och omvandlas till kolhydrater av växter) med 80 procent, och kolväten och partiklar med 60 procent. I de modernaste motorerna har även kväveoxidutsläppen sänkts med 30-40 procent. Flygplan har en relativt lång livslängd – 20-30 år, därför måste man räkna med att det tar lång tid för den nya tekniken att få genomslag på marknaden.

Om jag flyger från JFK-flygplatsen i New York till Stockholm Arlanda i en Boeing 777-300 (medelstort plan med några år på nacken, 16 år för att vara exakt, men modellen 300 har enbart 7 år på nacken) så kommer jag att förbruka 157,58 kg bränsle vid en 90-procentig beläggningsgrad (beläggningsgrad = antal passagerare i procent), eller grovt räknat c:a tre fulltankningar av en stor personbil. Enligt transportstyrelsen alltså. Men ta inte mitt ord på det, räkna själv genom att följa den här länken: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Berakna-flygresans-utslapp/Berakna-utslapp/ Tre fulltankningar på lite mer än 50 liter åt gången i en stor bil, för mig och tre andra vuxna härifrån Lund 90 vägmil norr om Stockholm, alltså 150 mil landvägen högt räknat. Samma bränslemängd tar mig (och endast mig) över 2000 mil fågelvägen till New York. Det blir en över 4 ggr så hög effektivitetsgrad för flyget om det har en 90-procentig passagerarbeläggning jämfört med bilen förutsatt att bilen har en förare och tre vuxna passagerare, med allt det positiva det innebär för miljön. I verkligheten så har en bil ofta inte tre passagerare, utan kanske bara en förare på väg till och från jobbet, och då är en Boeing 777-300 med en 90-procentig beläggning 7 ggr så bränslesnål som en bil, och därmed i teorin 7 ggr så lindrig mot miljön. Flyget är som en buss miljömässigt, och bussar vill väl alla miljöfrälsta ha fler av? Kruxet är ju som sagt att man inte kan köra bil från Lund till New York, men det är en ytterst vek ursäkt för att inte ta flyget när man behöver det. I praktiken så tillkommer det underhåll och byte av delar på en bil, som medför ytterligare tung trafik, också även vid vägbyggen och vägunderhåll som ur miljöhänsyn är dåligt. En Boeing 777-300 med endast en 65-procentig beläggningsgrad, förbrukar bränsle som motsvarar 212,35 kg per person från Arlanda till JFK, alltså ungefär lika mycket bränsle som en äldre stor bil förbrukar landvägen från Ystad till Haparanda. Det skiljer alltså drygt 50 kilo bränsleförbrukning per person, på en 65-procentig och en 90-procentig beläggningsgrad på en Boeing 777. Sedan finns det plan som förbrukar mindre bränsle, men i alla fall 747:orna flyger inte från Arlanda.

Så långt flyget versus bilen. Alla är väl överens om att vi inte kan sluta färdas över Atlanten, utan att tvingas skära ner kraftigt på välfärden? Men hur skulle det bli om vi istället för att ta flyget över Atlanten tog båten? Det danska rederiet Maersks tusenhövdade fartygsflotta släpper ut över en miljon ton svaveldioxid per år. Det är lika mycket som 9 miljarder bilar (9 000 000 000 bilar) – tolv gånger så många bilar som det finns på jordklotet. Enbart Emma Maersk, världens största containerfartyg, släpper ut lika mycket svaveldioxid som 50 miljoner bilar (50 000 000 bilar). Båten är alltså ingen lösning, den är så underlägsen i utsläppsavseende att jag här helt slutar jämförelsen mellan båten och flyget utan vidare diskussion.

Till flygets ytterligare försvar så finns det mycket mera bränsle att spara inom denna bransch, vilket indirekt medför miljöförbättringar, än inom bilbranschen. Med GPS-navigering i framtiden så kommer ett flygplan som flyger från Toronto till Los Angeles att flyga 3035 kilometer, i jämförelse med dagens 3080 km. Skillnaden beror på att flygplan och missiler inte kan färdas den rakaste sträckan för att nå sin destination utan måste flyga i en halvcirkel, på grund av jordens krökning och rotation. Med GPS flyger man rakast möjliga väg, istället för en matematiskt uträknad rutt. Den minskningen med 45 kilometer skulle spara in 100 kg bränsle för varje flygning. Ytterligare bränsleförluster kan sparas in genom ”advanced decent approaches”, alltså effektiviserade landningar, samt genom att låta planen på marken vänta i större utsträckning än planen i luften och komprimerande av de luftburna flygplanens inflygningsrutter, som kan uppnås genom ny teknologi i luftfartsövervakning. Kritikerna menar att hur mycket flygbränsle vi än kan spara in genom teknologisk utveckling, så kommer utsläppen från flyget att öka i framtiden eftersom marknaden för flygtjänster växer. Och det är ju sant, men vi spar in utsläpp från ökad biltrafik i framtiden och allt som allt minskar utsläppen med många gånger mer än det expanderande flyget spär på! Och vi spar naturresurser. Det finns en invändning, och den är att om inte flyget fanns så skulle vi färdas kortare sträckor. Men i så fall så skulle den ekonomiska tillväxten regressera och vi skulle se slutet på välfärdssamhället som vi känner det med hög levnadsstandard. Som sagt var Kapital = Capita (person), med andra ord; inget eller begränsat resande mellan kontinenter = ingen eller begränsad gemensam marknad! Dessutom så är flyget en privat marknad, och som sådan lyder flygbranschen under lagen tillgång och efterfrågan, vilket när naturresurserna blir knappare och bränslet dyrare innebär att biljettpriserna kommer att höjas och att många därför kommer att avstå från att flyga lika ofta eller över huvudtaget. Marknaden för flyg kommer därför inte att bli lika brant stigande som somliga befarar, förutsatt att bränsle blir en bristvara. Vi har redan sett början på denna utveckling då världen skulle behövt 5-10 procent mer petroleumprodukter vid högkonjunktur, vilket har medfört att oljan blivit mer än dubbelt så dyr per fat som för tio år sedan. (Men det ska sägas att Irakkriget har orsakat en stor del av den ökade prisutvecklingen på olja efter 2003, och andra krig i framtiden kommer kanske att göra det också.)

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 19/9/2010

Posted in Etnologi, Geofysik och klimatforskning, National- och Makroekonomi | Taggad: , | Leave a Comment »

Vem har bevisbördan – klimatalarmisterna eller klimatskeptikerna?

Posted by Roger Klang på december 12, 2009

På sista tiden har ett nytt pseudoargument dykt upp mot klimatskeptikerna. Det går ut på att det är skeptikerna som måste producera data om att det inte är människan som orsakat klimatförändringarna (om man nu antar att klimatförändringarna existerar, vilket klimat-alarmisterna hävdar med all rätt, åtminstone klimatförändringar partiellt över klotet). Klimat-alarmisterna utgår alltså ifrån att klimatförändringarna är en realitet orsakad av människan och ålägger sedan klimatskeptikerna att bevisa att så inte är fallet.

Isborrkärnor från Arktis, borrkärnor från tundran, och årsringar på levande och döda träd kan avslöja mycket om klimatet i forntiden. Sanningen finns att hämta någonstans innan industrirevolutionen de sista 150 åren, sanningen finns inte att hämta efter 1860 för den statistiken kan enbart användas som kontrollmaterial. Klimat-alarmisterna försöker att lägga en omvänd bevisbörda på klimatskeptikerna, och det blir bara dumt mot bakgrund av föregående mening, och föregående stycke (ingressen).

Storbritanniens SMHI – Met office – förutsätter det de ska bevisa, liksom de flesta andra klimat-alarmister gör, och det bevisas av följande statement om det är korrekt återgivet:

”Den brittiska motsvarigheten till SMHI, Met office, publicerar nu den databas som används för att analysera klimatförändringar. Databasen innehåller 160 år av observationer från ett tusental väderstationer världen över och anses vara mycket viktig i analysen av hur mänsklig aktivitet påverkat klimatet och den ska nu alltså offentliggöras inom kort.” Källa; SR, Ekot http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3287391

De förutsätter det de ska bevisa därför att det står klart och tydligt att (och jag förutsätter att journalisten uppfattat det rätt och inte tolkar in något motstridigt själv, eftersom det är en SR; Ekot-artikel och SR är lika vänster som någonsin Met office kan tänkas vara); ”Databasen innehåller 160 år av observationer från ett tusental väderstationer världen över och anses vara mycket viktig i analysen av hur mänsklig aktivitet påverkat klimatet…” Alltså ett solklart fall av cirkelresonemang då de bokstavligen slår fast att mänsklig aktivitet påverkar klimatet och att forskningen ska utgå ifrån detta, samtidigt som det ingenstans talas om data från tiden innan den industriella revolutionen. Sådana data skulle kunna erbjudas någon annanstans ifrån än Met office, jag hoppas verkligen det!

Så här skrev jag i ett inlägg (som hänvisar till en debattartikel och diskurs i SvD) för över ett år sedan om Professor Hans Jelbring och Professor Erland Källén, ett inlägg som faktiskt Professor Jelbring kommenterade på min blogg (följ länken som följer för att komma till Relativitetsbloggen!). http://rogerklang.wordpress.com/2008/10/23/hans-jelbring-vs-erland-kallen/#comments Det följande är bara ett utdrag ur mitt blogginlägg, som handlar om Hans Jelbrings artikel i SvD, och som inleder med mina åsikter och följer upp med en kommentar av klimatförespråkaren Erland Källén till klimatskeptikern Hans Jelbring´s debattartikel i SvD, sedan följer mitt resonemang som även kan användas på det pseudoargument klimat-alarmister använder överst i denna artikel (i ingressen):

[I en replik till Hans Jelbring i SvD i klimatfrågan, säger Erland Källén som är professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms Universitet, att Hans Jelbrings påstående om att IPCC är en politisk organisation är taget ur luften. Men med många ord som Källén skriver i repliken så bekräftar han att Jelbring har rätt. Åtminstone så verkar det så för mig. Jag tror snarare att det är så att Källén inte har blivit medvetandegjord om sin politiska tillhörighet än! Sådan var jag också en gång i tiden, innan Göran Persson stämplade mig som höger.

I alla fall så vill jag inte blanda mig i professorernas och de lärdes diskussion, även om en lekman kan yttra sig i just denna fråga, eftersom klimatforskarna står på en kunskapsnivå som kan jämföras med de läkemedelskunnigas vetande/tro på 1600-talet. Men jag har en stor invändning mot Källéns argumentation! Källén skriver:

”Jelbring kastar ur sig att naturen och fysiken säger att koldioxiden inte spelar någon betydande roll för temperaturutvecklingen på jorden.

Detta påstående saknar vetenskaplig grund och visar tydligt att Jelbring inte bryr sig om vad internationell forskning inom fysik och meteorologi kommit fram till de senaste 100 åren.

Jelbring har ingen vetenskaplig trovärdighet.”

Det här resonemanget är ju helt bakvänt rent logiskt sett! Det är ju trots allt så att de flesta klimatforskare inser att man utgår från naturens ”eviga” naturliga tillstånd, och därifrån kastar fram teorier som klimatmodeller efter växthusgasutsläpp. Inte i helskotta förutsätter man att människans utsläpp, vilket enligt Källén skulle leda till växthuseffekt, är den utgångspunkt forskarna bör ha! När han påstår att det naturliga sättet att se på saken (det naturliga sättet = att det måste vara de domedagsprofeterande klimatforskarna som ska bevisa att naturliga variationer i klimatet inte är naturliga variationer) inte är det som måste bevisas, så visar han en tydligt oseriös sida! Hur ska man någonsin kunna forska i det förflutnas tillstånd, typ årsringar på träd, borrkärnor i is och tundra etcetera om man inte har ”det naturliga förloppet” eller naturtillståndet att utgå ifrån? Om man utgår från klimatmodellen ”växthuseffekten” så kompliceras sådan forskning genom att man vänder på problematiken och räknar åren baklänges. Med en sådan metodik kan man bevisa vad som helst och ingenting, det blir ett cirkelresonemang där man utgår från det man försöker bevisa!] Citat Roger Klang

Jag ber om ursäkt för mina reiterationer, men man borde faktiskt ha den objektiva inställningen att det är klimat-alarmisterna som måste bevisa att någonting har hänt med klimatet, det är inte den andra sidan som måste bevisa att klimatförändringar inte kommer från människans påverkan. Det är få som betvivlar att klimatförändringar är ett faktum i ett historiskt perspektiv, det man betvivlar är att dessa kommer av människans påverkan. En del klimatskeptiker anser att vi inte går mot varmare väder, men det är ingenting de kan bevisa och det är ingen debatt klimatskeptiker borde involvera sig i, för gör man det så tar man på sig bevisbördan, anser jag! Och tar man på sig bevisbördan så omöjliggör man metodiskt korrekt forskning och framtida insikter. Det är idag omöjligt att veta om människan orsakat klimatförändringar, på grund utav dålig existerande cirkelresonerande forskning orsakad av starka känslor för ämnet hos så gott som alla klimat-alarmister. Men även en del klimatskeptiker lägger allt för mycket prestige i sin forskning.

Mycket av klimatforskningen idag tycks äga rum i debattrummet, och det är ju inte så konstigt med tanke på hur lite vi vet. Jag föreslår att de två polemiserande motpolerna slår sig samman i sin forskning och tar reda på sanningen om ifall jorden står inför ett klimathot, och huruvida den i så fall är orsakad av människor eller av solfläcksaktiviteten alt. någonting annat, så att de kan komma överens om vad de inte kan komma överens om. Tänk er vilka givande dialoger de kunde ha, istället för att som brukligt kasta fram sina forskningsresultat och ta debatten om forskningsmetodernas legitimitet med motståndarsidan i medierna. Och så mycket snabbare forskningen skulle gå. Jag vill här själv varken säga bu eller bä om vad svaret kommer att bli, jag vill bara kritisera klimatalarmisternas kvasivetenskapliga tillvägagångssätt och påpeka att det faktiskt är dem som har bevisbördan! Det åligger klimatskeptikerna att falsifiera den forskningen om de kan. En del av alarmisternas forskning är inte falsifierbar av realpraktiska skäl, och då ska den inte behandlas som ovedersäglig fakta förrän det är möjligt att falsifiera den! Falsifikation betyder i stort sett vad det låter som; Att motbevisa en teori genom att påvisa att teorin (antingen ensam eller tillsammans med andra utsagor som förmodas vara sanna) medför en falsk sats. En teori sägs vara falsifierbar, om det är möjligt att ange några betingelser under vilka teorin skulle vara falsifierad. Falsifikationism (som är en av flera vetenskapsteoretiska positioner) kan formuleras starkare eller svagare! Falsifikationism är den förhärskande vetenskapsteoretiska positionen i all vetenskap, förutom matematik. En faktor som faktiskt är empiriskt falsifierbar och som kan bli ett episteme (grekiska för kunskap, vetande, vetenskap) är frågan om den Arktiska ismassans avsmältning leder till havsnivåhöjningar, eftersom det är möjligt att ”bygga” en modell med saltvatten och is och iaktta om Arkimedes princip har någon betydelse för havsnivån när (kompakt) flytande is smälter. Det låter som en självklarhet att det inte har någon betydelse för havsnivåhöjningen, men alarmisternas forskning är byggd på så mycket känslor att Arkimedes princip inte tillskrivs någon betydelse för havsnivåns konstans.*

*Arkimedes princip innebär för Arktis del att isen trycker bort lika mycket vatten som isen väger totalt om man tar hänsyn till viskositeten på vattnet (viskositet = vilket flytmotstånd vattnet ger, eller med andra ord hur salt det är). Detta är för övrigt applicerbart på fartyg och allting annat som placeras på vatten. Det som har betydelse för om t.ex. ett järnskepp sjunker eller inte är även kontaktytan mot vattnet, skeppet behöver tränga undan mer vatten än dess kropp väger utöver vattnets viskositet/densitet (densitet = tätheten, eller hur salt det är), därför måste skrovet vara krökt och ihåligt. Is däremot har lägre densitet än både sött och salt vatten eftersom vatten expanderar när det fryser till is, och is flyter därför i kompakta block till skillnad från järnskrot. Även saltmängden i vattnet har alltså betydelse för vattnets viskositet/densitet, men saltvatten blir däremot inte till is i naturen.

Roger Klang, Lund Scaniae den 12/12/2009

Posted in Geofysik och klimatforskning | Taggad: , | Leave a Comment »

Geofysikalisk klimatologi, hälften vetenskap – hälften religion

Posted by Roger Klang på oktober 4, 2009

Många larmar om uppvärmningen av jorden, eller kanske snarare – larmar om ”klimatförändringar”, som det lite vagt heter därför att forskarrapporterna är så tvetydiga ifråga om jorden förväntas att värmas upp, eller om vi kan förvänta oss varierande klimatförändringar beroende på var någonstans i världen vi bor.

Då och då kommer larm om att isflak stora som Gotland brutits loss i Arktis. Att isbergen bryts loss kan bero på att vattnet vid isens rand värmts upp, och/eller så är det något helt normalt att stora isflak bryts loss. Men i vilket fall.., frågan som borde ställas är; driver dessa gigantiska isflak verkligen söderut och smälter? Eller smälter isen i Arktis för att varmare vatten tar sig upp dit? Eller smälter isflaken inte alls eller väldigt lite, utan stannar kvar i Arktis och slår sig ihop med annan is på andra ställen? Gud vet vad som händer med dem, ingen rapporterar om det efter att isflaken väl har brutit sig loss. Och så var det, det där med Archimedes princip! Den innebär att det vatten som trängs undan av isen inte ökar i volym när isen smälter.

Salt vatten fryser dåligt till is; Ett möjligt argument för att en höjning av havsytan kommer att äga rum vore att den stora salthalten i havet gör så att den saltfria isen (huvudsakligen skapad av nederbörd) väger mindre i förhållande till det flytande vattnet i sin omgivning, och därmed tränger undan vattnet i mindre utsträckning, så att när den smälter tar upp mer plats. Nederbörden förmodas ha bundit upp mycket av jordens vatten på Arktis is medans den lämnat saltet kvar i haven, därför så skulle isen förmodat innehålla större mängder sötvatten än den tränger bort saltvatten, på grund av viktskillnaden mellan saltvatten och sötvatten. Men detta resonemang ska vi snart se inte stämmer!(*)/(*)

Appendix till ovanstående stycke; Salt vatten fryser som sagt var dåligt, i synnerhet under vattenytan. Eftersom salt vatten inte fryser till under Arktis is så kan heller inte Arktis omringande vatten till ismassorna, i ett historiskt eller nutida perspektiv, ha tillfört ismassorna salt som kan förändra isens potentiella vattenmassa/vikt genom att binda upp havets salt. Det vore oförnuftigt att anta.

(*)Den totala havsnivån kommer av allt att döma att förbli densamma oavsett hur mycket is som smälter eller inte smälter av från Arktis (enligt Archimedes princip) på grund av att den saltfria men skrymmande isen har lägre densitet än det omringade vattnet. (Alltså väger isen mindre per jämförd volymenhet saltvatten, det är därför den flyter!) Is tar större plats än saltvatten, det är sant, men samtidigt så är som sagt isens densitet lägre än saltvattnets, och det minskade trycket från den kvarvarande isen får deduceras från det totala tillskottet sötvatten ifrån isen till havsnivån; resultat plus minus noll. (Man kan bortse från bubblor eller gaser i isen djupare än några meter från toppen, eftersom sådana inte existerar i den komprimerade isen.)(*)

Vi borde snarare vända våra blickar mot isen på Antarktis i söder, som vilar på berggrund! Smälter Antarktis ismassor? Detta är intressant på dubbla plan; dels så skulle det tillföras vatten till haven om det var så, och dels så skulle ”kontinenten” stiga på grund av den mindre massan is som tvingar ner berggrunden, vilket får till följd att havsnivån stiger också av den anledningen. Men jag tvivlar trots allt på att is, som inte är i kontakt med varmare havsvatten från norr, kan smälta på de sydligaste breddgraderna! Det är generellt så att Antarktis omkringliggande vatten är betydligt mer ”isolerat” ifrån varmare strömmar i norr på ett helt annat sätt jämfört med hur Arktis påverkas av Golfströmmen. I Västantarktis tycks det finnas en liten svaghet i det slutna antarktiska systemet, men å andra sidan så växer isen till i Ross-havet i östra delen av Antarktis.

Antarktis och dess betydelse för havsnivån; Enligt Jonathan Bambers, professor of physical geography at the University of Bristol, studie så ligger den största faran i att när isen smälter (ovanifrån), en is som vilar på berggrund under havsytan, så rinner vatten igenom isen ner mot berget vilket leder till en ökad friktion som kan uppstå mellan isen och berggrunden som ökar risken för att delar av istäcket sakta ska glida ut i havet.

För det första så kommer inte isen att smälta ovanifrån på de breddgraderna, inte ens om temperaturen stiger med 3 grader celsius, eftersom temperaturen dygnet runt fortfarande kommer att vara en bra bit under 0 grader. För det andra så är det som jag sade så att det mesta av isen inte är i kontakt med varmare vatten, och det finns heller ingen golfström att ta med i beräkningarna, för sydpolens del. Det finns is i vattnet i Västantarktis, som visserligen sitter ihop med kontinental-isen längre in, och det är denna is som ligger som en skiva på den stora bukten intill Atlanten som smälter av. Resultatet; väldigt liten havsnivåhöjning, om ens någon.

Glaciärisarnas betydelse för havsnivån; Glaciärisen på i synnerhet Grönland har smält ner till dagens låga nivå sedan år 1900. Det rör sig om ansenliga mängder is! Men på samma tid så har havsnivån endast stigit 5 centimeter (somliga säger 1-2 dm) genom den totala avsmältningen från Grönland, andra glaciärer samt nettosumman av eventuellt tillfryst inlandsis och avsmält inlandsis i Antarktis! Sammantaget så talar allt alltså för att det inte kommer att bli några större landområden under vatten genom den utlovade meterhöga havsnivåhöjningen (somliga säger 70 meters havsnivåhöjning om all Antarktis is smälter ner, alltså rena rama ”Waterworld”, filmen med Kevin Costner ni vet).

Men det är tydligt att den uppskrämda forskarvärlden och vänstermedia motvilligt blir allt mer medvetna om hur det ligger till med den påstådda faran från de två polarisarna i norr respektive syd, alltså att den enda riskfaktorn är sydpolen. De flesta klimatforskare och klimatforskande geofysiker (den sistnämnda är en självmotsägelse mellan två discipliner varav bara den ena delen är vetenskaplig, den andra är religion och när man blandar de båda så får man voodoogeofysik) förutsätter det de försöker bevisa med sin pseudoforskning, och därför har inga dementier av tidigare forskarpositioner gällande Arktis påstådda men felaktiga betydelse för havsnivån tillkommit från någon agent sedan det stod klart för dem att det finns något som heter Archimedes princip. Behövs det ytterligare bevis för att Klimatforskning är politiskt motiverat men föga vetenskapligt?

Högre havsnivå utan avsmältning från Arktis; Om inte isen i Arktis hade smält av en del emellanåt utan kanske till och med ökat i volym, så hade en del av världens sötvattensreserver och inlandshav bundits upp i Arktis ismassa, vilket hade fått till följd att havsnivån faktiskt borde stiga något lite under kalla perioder vid polerna! Regn och snö är inte ett slutet havsfenomen, så det vatten som försvinner från inlandssjöar genom avdunstning till isarna vid polerna genom nederbörd, fylls ofta på med vatten från världshaven och vice versa. Men slutna inlandshav inverkar inte genom Archimedes princip på havsvatten, inlandshav ligger ju omringat av landmassa, därför så ökar Arktis tryck på världshaven genom nederbördstillskott och havsnivån stiger totalt sett, men bara lite, ungefär lika mycket som glaciärerna smälter av. Att Arktis smälter bort kan vara förklaringen till att havsnivån endast stigit fem cm de senaste hundra glaciärsmältande åren.

Gud; Allt som allt så framstår vårt jordklot alltmer som universum, det är ett välbalanserat geologiskt och atmosfäriskt system som tycks gjord efter ritningar som ytterligare styrker Guds existens!

Växthuseffekten; Det borde vara så att klimatforskare insåg att man utgår från naturens ”eviga” naturliga tillstånd, och därifrån kastar fram teorier som klimatmodeller efter växthusgasutsläpp. Inte i helskotta förutsätter man att människans utsläpp, vilket enligt de flesta klimatologer skulle leda till växthuseffekt, är den utgångspunkt forskarna bör ha! När man påstår att det naturliga sättet att se på saken (det naturliga sättet = att det egentligen är de domedagsprofeterande klimatforskarna som ska bevisa att naturliga variationer i klimatet inte är naturliga variationer) inte är det som måste bevisas, så visar man en tydligt oseriös sida. Hur ska man någonsin kunna använda sig av forskning i det förflutna, typ årsringar på träd, borrkärnor i is och tundra etcetera om man inte har ”det naturliga förloppet” eller naturtillståndet att utgå ifrån? Om man utgår från klimatmodellen ”växthuseffekten” så kompliceras sådan forskning genom att man vänder på problematiken och räknar åren baklänges. Med en sådan metodik kan man bevisa vad som helst och ingenting, det blir ett cirkelresonemang där man utgår från det man försöker bevisa!

Vem är då jag som yttrar mig; En påläst lekman kan yttra sig i just denna fråga, eftersom klimatforskarna står på en kunskapsnivå som kan jämföras med de läkemedelskunnigas vetande/tro på 1600-talet. Det där med Archimedes princip hade jag inte tänkt på själv, men i övrigt är det mina tankar, som jag förvisso har fått verifierade en del av dem. Man kan uppfinna hjulet flera gånger, i synnerhet som idén bygger på logik! Jag prövade experimentellt att frysa in salt vatten i min frys, men det blev bara iskross av det. Jag har satt ihop mina hypoteser utifrån hopplockad information, mestadels utspridd i tid och rum.

Roger Klang, Lund

Posted in Geofysik och klimatforskning | Taggad: , , , | Leave a Comment »