Regor Gnalk´s allmänvetenskapliga blogg

Just another WordPress.com weblog

Archive for the ‘Etnologi’ Category

Multiversum

Posted by Roger Klang på mars 23, 2014

Multiversum

Vad är det som säger att universum måste sluta först vid ett multiversum? Om inte det idag kända universum är hela universum så behöver inte heller vetenskapsmännen och kvinnorna dra gränsen vid multiversum. Det kan lika gärna finnas ett större universum efter det då multiversum anses vara bara nästan oändligt. Efter detta multi-multiversum kan det finnas oändligt många multiversum i all evighet, för varför stoppa vid ett multi-multiuniversum?

Det behöver inte vara just den här enheten – universum som vi känner det – som är störst. Men det finns heller ingen anledning till att hävda att det måste finnas något multiversum som är större.

Ett multiversum skulle i och för sig kunna förklara varför vi lever i ett universum som är så finjusterat att det är precis anpassat för att producera intelligent liv som kan begrunda över Multiversum. Men man skjuter bara problemet med skapelsen framför sig hela tiden.

Men hur mycket Stephen Hawking och hans agnostiska eller ateistiska kamrater önskar så kan de inte utesluta att det finns en Gud. För det spelar ingen roll hur stora universum som det kan finnas, man kan ändå inte göra sig av med en möjlig skapare hur många multiversum som än finns. Då kan vi lika gärna stanna där vi är idag, och godta ett (1) universum utan att utesluta det obevisbara, att det kan finnas ett ännu större multiversum. Jag betvivlar att man kan göra matematiska beräkningar som är valida och stödjer teorin om ett möjligt multiversum. För varför ska man tillämpa vårt synliga universums matematiska lagar på en massa andra konstiga naturlagar i multiversum? I vilket fall som helst så är jag säker på att man inte kan göra matematiska beräkningar som stödjer teorin om multiversums UPPKOMST, när man inte ens matematiskt kan bevisa kausaliteten till det synliga universums tillkomst.

Frågan är var man ska stanna. Först visste människan att jorden var universums centrum. Sedan så blev plötsligt solen centrum för vårt solsystem. Långt senare förstod vi att lever i en galax. Strax därefter levde vi i en galaxhop bland miljardtals andra galaxer. Och nu säger de, utan att kunna se eller detektera detta mystiska multiversum, att vårt universum bara är ett bland ofantligt många universum med olika betingelser och naturlagar. Och vilka är dessa naturlagar frågar jag då? Matematik och naturlagar synes komma i en och samma tappning och är beroende av rummet, tiden och massan. Jag kan inte föreställa mig ett universum utan dessa tre faktorer.

Kanske kan man gå för långt. Var är det rimligt att sätta gränsen för universum eller multiversums utsträckning? Någonstans måste man hålla igen fantasin och lita till det sunda förnuftet, i synnerhet som det fullständigt saknas empiri för ett multiversum.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 23 mars 2014

Annonser

Posted in Big Bang, Biologi, Etnologi, Evolution, Evolution och Gudstro, Livets uppkomst, Matematik, Människans hjärna, solsystemet, Universum | Taggad: , | Leave a Comment »

Kan Astrologin hävda determinism?

Posted by Roger Klang på mars 21, 2014

På samma sätt som talkombinationer ofta klumpar ihop sig i gytter till exempel när du spelar på Lotto kan också astrologiska förutsägelser påstås vara determinerade från stjärnorna. Det är bara det att stjärnkonstellationer inte inträffar före de astrologiska förutsägelserna, utan det är omvänt, och ombytligt. För exempelvis det faktum att många människor som är födda i Kräftans vänkrets ett år oftare byter jobb än andra vänkretser kan tillskrivas dem matematiska lagarna men appliceras på astrologiska förutsägelser. Det gäller bara som astrolog att följa statistiken över händelser för folk födda olika delar på året. Det fungerar på samma sätt i rymden att partiklar gyttrar ihop sig och till sist bildar planeter och månar.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 21 mars

Posted in Etnologi, Matematik | Taggad: | Leave a Comment »

Fanns Muhammed?

Posted by Roger Klang på juni 7, 2012

Mycket intressant men knappast intellektuell diskurs av Robert Spencer. Frågan är, är det sant att Muhammed aldrig har existerat eller i alla fall inte var av den betydelsen som han har tillmätts av eftervärldens muslimer? Han har i alla fall övertygat mig. Robert Spencer är som minst extremt intelligent, för jag ställer stora krav på akademiska framställanden av diskurser, och den här killen är mycket tydlig och lättförstådd.

http://youtu.be/J6bBeyaRjac

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige

Posted in Etnologi, Historia | Taggad: , , | Leave a Comment »

Dollarsedlars värde får en väldig inflation i länder som Irak t.ex.

Posted by Roger Klang på april 14, 2011

Dollarsedlars värde får en väldig inflation i länder som Irak t.ex. (det finns många andra länder där värdet på dollarn rasar så fort sedlarna tar sig in i landet), och detta oavsett världskonjunkturen. Det är därför som människosmugglare kan ta hundratusen dollar för att smuggla in en flykting från Afghanistan till Sverige. Ingen fattig svensk skulle ha råd med att betala 100 000 dollar i ett sådant syfte för att få ett osäkert bättre liv i USA t.ex.. Trots det så är 100 000 dollar mycket pengar för en fattig även i Afghanistan eller Irak, men inte lika mycket som i Väst. Det är naturligtvis endast inofficiellt det nominella värdet på dollarn i länder som Irak och Afghanistan, eftersom detta värde gäller tjänster och varor på den svarta marknaden. Det föreligger synbarligen en diskrepans mellan att Irak och Afghanistan är så fattiga länder, när dollarn genomgår en hög inflation (på den stora, stora svarta marknaden) så fort den tar sig in i landet, i förhållande till hur det är i Västvärlden där värdet på dollarn är relativt likvärdig den inhemska valutan, om denna inte är Evro eller Pund som ju bägge är likvärdiga. I Väst föreligger det ju en korrelation mellan högkonjunktur och inflation (men det finns på senare år även stagflation – lågkonjunktur och inflation). Stagflation tycks vara synonymt med denna diskreperande lokala valutaföreteelse med dollarn i u-länderna, men även i-länder med hög andel immigranter från främst Afrika och arabvärlden upplever emellanåt en begränsad stagflation. Denna diskrepans mellan arabvärlden och Västvärlden är emellertid skenbar eftersom valutan ifråga är amerikansk och inte inhemsk trots att den troligen används för högteknologiska kapitalvaror i Afghanistan och Irak, och valutan är svart i de senare länderna. Den lokala inhemska valutan fluktuerar mycket lite. Riksbankens tryckpressar i USA måste gå för högtryck för att detta ska vara möjligt. Men det är möjligt att idag så är en stor del av de svarta dollarna illusoriskt elektroniskt överförda från ett bankkonto till ett annat och existerar inte i tryckt form. Men det är troligen fortfarande fråga om svarta pengar, kanske gråa.

Pengar skapas i länder som Tyskland och Sverige och Kina, och i varierande grad länder i EU och i USA. Sedan tar dem sig ut från Tyskland och Sverige till resten av EU, mycket Grekland och Irland, och nu står Portugal på tur, bidragsvägen eller tiggarvägen till stater som inte vill bidra utan vill leva högt på rikare länder, eftersom makroekonomi handlar om kvinnor. Ju friare kvinnor desto allmänt rikare land, som förutsätts av andra ondskefullare män ska betala till dem! Alternativt så är flödet av evro och dollar till små slavländer som Dubai, Kuwait och Abu Dhabi konstant vilket medför en mycket elitistisk välfärd för en minoritet, medans trälarna håller landet på fötter. En slavstat kan leva högt på sina undersåtars blod, svett och tårar (de asiatiska slavkvinnorna) utan att för den sakens skull släppa sina egna kvinnor fria. Men utan sina oljekunder i USA, Europa och Asien så skulle inte Dubai, Kuwait eller Abu Dhabi ha något välstånd för någon, utom en mycket mindre klick superelitmänniskor, inte ens om de har slavarna kvar. Vi svenskar och tyskar skulle klara omställningen bäst om oljan till Väst sinade, trots att vi lever i kalla klimatzoner, förutsatt att vi inte börjar se våldtäkt som kulturellt och religiöst berättigat, i synnerhet om det är vi själva är som begår illdådet, inte heller i krig. Det är faktiskt det som är den springande punkten! Tillsammans med ett slavsystem så var detta anledningen till att Nazityskland kunde uppehålla en hög levnadsstandard, tills landet brakade ihop under bombmattorna. Vad ont man än kan säga om Nazisterna i Tyskland och andra länder så var de i alla fall inga våldtäktsmän. Aldrig har jag någonsin hört talas om en etnisk rensningsvåldtäkt av tyskar, britter eller amerikanare under vk2. Det att vi tänker så (det kan också vara i meningen att vi inte tänker så, beroende på vilken sida man ser det ifrån) är anledningen till att vi lever i allmänt välstånd i våra länder, än så länge. Sedan att ”våldtäkt” kan vara relativt om man ser det som att kvinnor känner sig tvingade att ingå sexuella kontakter med andra dominanta etniciteter, som tyska nazister och japaner under vk2, för att rädda sina egna liv är något som inte har diskuterats i de flesta länder. Det sociala kapitalet som vi har i Tyskland och Sverige kommer sig av ett någorlunda rättfärdigt tänkande hos allmänheten och ett högt moraliskt tänk hos eliten (få av dem finns i regeringen och riksdagen), vare sig Gud står på vår sida mot kvinnoförtryckarna, eller han inte finns och vi är bättre eller effektivare på ett ickemoraliserande sätt. Alternativet är ju att han finns och är hjälplös, då det är ”fel” människor som lever i allmänt välstånd. Vi är bättre människor än de flesta människor, Mormonerna i Utah undantagna, deras ideal kan jag inte leva upp till själv. Men även Utah har sina rötägg, precis som vi har det.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 14/4/2011

Posted in Etnologi, National- och Makroekonomi | Taggad: , , | Leave a Comment »

En uppsats om nationalekonomi

Posted by Roger Klang på oktober 10, 2010

En Teologiskt Universalistisk beskrivning av det moderna Sverige och världen genom en nationellt vinklad tolkning av Amartya Sen´s teorier om välfärdsstaten, men som även är en jämförande värdering av de logiska implikationerna av Sen´s sekulära syn på de ekonomiska lagarna kontra en teologiskt universalistisk syn. version 2 (version 1 från den 30/8/2009 http://rogerklang.wordpress.com/2009/08/30/nationella-oljetillgangar-skapar-inte-valstand-ens-i-vastvarlden-men-vad-gor/)
 
Roger Klang, Lund Scaniae
 
Tre stora luckor i Amartya Sen´s teorier: a) Långt ifrån alla oljestater har en allmänt hög levnadsstandard och därför kan oljetillgångar inte ensamt utgöra en välståndsbas, en ekonomisk/moralisk jämförelse mellan Sverige och Norge b) Nazitysklands ekonomiska framgångssaga c) Abu Dhabi och Dubais allmänna välstånd idag (men den immigrerade slavliknande arbetskraften står helt utanför välfärdssystemet), och den sydafrikanska apartheidstatens ”allmänna” välstånd i det förflutna.Man kan inte manipulera de ekonomiska lagarna restriktivt samtidigt som man manipulerar dem framgångsrikt. Pax USA. Amerikansk moral och Gud. ”Enhanced Interrogation Technique” – är USA en dinosaurie på väg att dö ut? Kriserna i kölvattnet på börsbubblorna blir allt kortvarigare, lågkonjunkturer och finansbubblor en absolut nödvändig ingrediens för marknaden och därmed ingenting att vara rädd för i ett land med symtomatiskt sunda finanser. Hemlöshet i New York versus Havanna. De ekonomiska systemens mekanismer, som uppträder mellan väst och syd är verkligt komplicerade. Kvinnoförtryck, i synnerhet sexuell sådan, den främsta anledningen till ekonomiska motgångar för stater. En ateistisk synvinkel på att våldsfilosofi omöjliggör framsteg håller inte för en närmare granskning. Enligt den teologiska universalismen så finns det en absolut sanning, och endast en absolut sanning, ett sådant synsätt kräver att man tar ställning, här tar jag ställning!

Inledning:

Jag har äntligen lyckats med att få rätsida på de makroekonomiska lagarna i frågor om naturtillgångar i nationell utvinning såväl som privat utvinning. Det kan tyckas självklart när man inte själv har försökt, när man bara läser vad jag skriver, men det ligger mycket funderande bakom under lång tid. Jag kom fram till mina slutsatser i andra halvan av 2009. Ingen har ännu kastat fram genomgående uttänkta teorier på området vad jag vet (det skulle vara välkänt i så fall), inte ens ekonomipristagaren till Alfred Nobels minne 1999, Amartya Sen (bördig från Indien men numera verksam vid Harvard University, USA) som fick ekonomipriset för sina semifilosofiska teorier i böcker som bland andra ”Development as Freedom” (Utveckling som Frihet) och ”Identity and violence”, som handlar om hur varierande grader av välstånd för stater eller regioner är kopplat till frihet kontra (kvinno-)[1] förtryck och våldsamt beteende på individnivå, det nationella beteendet med socioetnologiska karaktärsdrag och/alternativt klantänkandet (men inte om man ska tro svenska Wikipedia [PK varning], jag har dock läst den första boken själv och den är inte svår att förstå). Det råder konsensus om att national- och makroekonomiska marknadsmekanismer styrs av psykologiska faktorer, och således är Amartya Sen´s teorier inte heller några nyheter (för en liten utvald skara ekonomer som har det gemensamt att de inte är kulturrelativister, och som kan se bortom det som direkt utlöser de tekniska marknadsmekanismerna vidare mot övergripande psykologiska skeenden). Fast Amartya var först med att våga sätta ord på ett känsligt ämnesområde, vilket vi i efterhand vet ledde till ett Nobelpris, men det kunde lika gärna ha lett till utstötning från universitets- och forskarvärlden för Amartya, sett från hans perspektiv innan han fick priset. Lyckligtvis så var Nobelkommittén inte PK, kanske för att Amartya själv kommer från ett utvecklingsland. Det går inte att undvika att blanda in tyckande om man ska värdera vem som har rätt och vem som har fel i politiska rätt- och felfrågor (moralfrågor, t.ex. ideologiska frågor) vare sig man är kulturrelativist, eller teologisk universalist[2] som jag är. Kulturrelativister erkänner förvisso alla kulturers existensberättigande, men tar ställning mot värdeteorier som teologisk universalism och dess anspråk på absoluta värden, det senare ett anspråk som alltid grundar sig på kulturell tillhörighet. Alltså erkänner kulturrelativister alla kulturyttringars existensberättigande, förutom kulturyttringarna för det egna landets, eller snarare statssystemets som de möjligen uppfattar det som, teologiska universalism. Kulturrelativister föraktar sannolikt därför sin egen kulturella tillhörighet. Man kan lugnt säga att kulturrelativister alltid är till vänster och teologiska universalister alltid till höger på den politiska skalan. Observera att kulturrelativisterna kan anses komma i strid med sig själva om de tar ställning i moralfrågor, om än inte i ideologiska frågor. Russels paradox eller ”performative contradiction” innebär att när folk säger ”alla sanningar är relativa” så gör de ett absolut påstående, och därmed så blir det en självmotsägelse. Men det viktiga är att kulturrelativister och även teologiska universalister har ett legitimt anspråk på att forma idéer i den politiska, ekonomiska och i övrigt humanistiska världen, och jag har tagit Amartya Sen´s ekonomiska teorier och gjort om dem till en politisk värdefråga med ett absolut värde för bägge ytterligheterna, allt stödd på den teologiska universalismen som begrepp. Jag gör inte anspråk på någonting här, som inte majoriteten av världens politiker i alla väderstreck gör anspråk på för sin egen och sitt lands del.

Enligt de ekonomiska lagarna så får ett land allmänt välstånd alt. allmän nöd efter vad (i realiteten) majoritetsstyret förtjänar, summan av alla individers relativa godhet alt. ondska såsom den ofta framstår i den klassiska västerländska moderna moralen, för att uttrycka mig kort om Amartya´s teorier, och enligt mig så är det ett direkt Gudsbevis. Men Amartya själv säger ingenting om Guds finger eller ens nämner orden ”godhet” och ”ondska” trots att han kan tolkas stå närmare teologisk universalism än något annat förhållningssätt, om man kan bortse från att han skriver i sekulära termer. Han betonar desto mer att de fattigare delarna av världen kan om de vill byta spår, precis som vi här i väst gjorde. Och det är helt riktigt och en väsentlig part av all nationalekonomi, för normalt så pendlar ett land mellan piska och morot av olika anledningar, såväl Sverige som Afghanistan, fast från olika utgångspositioner. Fast den bästa vägen till varaktigt allmänt välstånd och fred går genom sann demokrati! Men ett oljeexporterande land som Norge eller det självförsörjande okända oljelandet Danmark är ju så mycket rikare än Sverige, vad betyder detta faktum för en stackars svensk? Att inte kunna förklara detta synbarliga ”välståndsgap” för två moraliskt relativt likartade fria stater som Norge och Sverige är (eller till och med att svenskar har ett bättre moraliskt förhållningssätt med tanke på att vi inte röstar på främlingsfientliga missnöjespartier i lika stor omfattning) har varit en av tre lapsusar i Amartya´s teorier. Lapsus (A)(B) och (C). Men nu kan jag förklara det synbarliga välståndsgapet mellan Norge och Sverige: Ekonomiska system är viktiga, inte bara som orsakandes en verkan (kausalitet) på den allmänna moralen, de är också symtomatiska för den allmänna moralen! Norge må sakna ekonomiska skulder och har 2 385 miljarder kronor på banken (anno 2009) som nation, men detta innebär inte att norrmännen har sitt på det torra, snarare så har deras naturtillgångar varit till förbannelse för dem, fram tills nu!
Lapsus nr 1 i Amartya Sen´s teorier (A)

Norge påbörjade den 20:e koncessionsrundan för utvinning av olja och gas i Norska havet och Barents hav sommaren 2008, och totalt i rundan ingår produktionslicenser till internationella aktörer såväl som inhemska privata, för 79 områden i haven. Dessa ekonomiska reformer innebar en klar förbättring för Norges ekonomi. Norge är en nation med stora papperstillgångar i förhållande till sina ändå anständiga reella tillgångar. Norge kan nämligen inte använda sitt monetära överskott från oljan utan att överhetta sin ekonomi, detta är välkänt. Så därför kan Norge ha ekonomiska papperstillgångar som vida överstiger Sveriges, men ändå inte åtnjuta högre välstånd. Norrmännen har bra levnadsbetingelser, men de går ju inte omkring på gator av guld för att de har betydande oljetillgångar. Det tillkommer monetära nackdelar med att vara ett statskontrollerat oljeproducerande land, förutom att man inte kan använda sig av sina intjänade oljepengar till allmänt välstånd. Priser och löner drivs upp simultant när man ändå frestas att tumma på papperstillgångarna, vilket både Norge och Danmark gjort snarare som regel än undantag. Detta förfarandesätt ger en något högre levnadsstandard, men det finns som jag precis förklarat ett pris för den. (När jag var ung under tidigt 80-tal och bodde i Lund, så var den svenska kronans kurs klart fördelaktig gentemot den danska, jag tror att man fick 1 dansk kr för varje svenska 75 öre. Idag är det tvärtom.) Om bara lönerna hade drivits upp utan att priserna drivs upp, så hade statliga oljetillgångar varit till klar fördel. Men nu handlar ekonomi och välstånd inte om olja, som vi kan lära oss av OPEC-ländernas sorgliga situation, nej national- och makroekonomi handlar om kvinnor i allmänhet och hur man behandlar sina kvinnor i synnerhet! Ett land kan därför inte leva på sina oljetillgångar, såtillvida dessa inte är extraherade och raffinerade av en aktör på den privata marknaden under fri konkurrens. Låt mig ge en liknelse; Att ha en statlig oljeindustri är som att låta någon samla på sig kvinnor genom sin attraktionskraft, och sedan försöka fördela dem till andra. Att ha en privat oljemarknad är att låta konkurrensen om kvinnorna avgöras av individerna. Allt är relativt, men frågan är om Norges statliga oljeexport leder till annat än marginella realvaruproducerande tillgångar från utländska pengar så länge som oljan ägs av staten, för det som staten vinner på gungorna på den ekonomiska marknaden förlorar staten ofta på karusellerna. Det senare är en spekulativ hypotes, men tunga fakta talar för den. Ni kan själva läsa här efter den här meningen, hur en avreglering har varit en frisk injektion för den norska ekonomin: ”Den norska fastlandsekonomin växte med 6 procent 2008 (samma år som den 20:e koncessionsrundan ägde rum och oljemarknaden avreglerades; författarens anmärkning). Det är den högsta tillväxten på 36 år, enligt färsk statistik. Samtidigt fortsätter nedgången för olje- och gasindustrin”, rapporterar di.se den 26/8 samma år.
En mängd nya norska och internationella småaktörer har gjort sitt intåg på den norska oljemarknaden, även om norrmännen fortfarande är rädda för utrikes entreprenörer och hoppas att konsolidera oljemarknaden inom nationens gränser. Men man kan inte manipulera de ekonomiska lagarna restriktivt samtidigt som man manipulerar dem framgångsrikt, såsom t.ex. Putin försöker göra mer eller mindre medvetet i sitt Ryssland. Tvärtom så slår lagarna ofta eller alltid då bakut, inte alltid inom själva olje- och gasindustrin per se. Så om aktörerna är utländska företag när man hade föredragit inhemska, så kan man inte förbjuda eller försvåra för dem om man som nation vill ha verklig ekonomisk framgång i reella tillgångar, alltså inte papperstillgångar. Snarare är det så att en nation tjänar på att ha utländska exploatörer av inhemska naturtillgångar, på så sätt kommer frivilligt skatteintäkterna och lönerna i form av utländska pengar, och som jag sade – nationalekonomi handlar om kvinnor, det är också välkänt bland arbetande nationalekonomer, även om det enda de flesta av dem vågar medge är att kjolmodet går mot kortare kjolar vid högkonjunkturer och längre vid lågkonjunkturer.

Lapsus nummer 2 och 3 i Amartya Sen´s teorier (B)(C)

(B) Den andra lapsusen är den långa tidsperioden mellan mellankrigstidens Nazitysklands goda ekonomi, som inte bröts förrän de sista åren av kriget, det var istället yttre faktorer [bomber, kriget] som knäckte Tyskland, och därför är Nazitysklands långa ekonomiska klättrande välståndsperiod en nagel i ögat för den åtminstone i skrift sekuläre Amartya.[3] Men detta innebär inga problem för en teologisk universalist, eftersom tyskarna fick sina comeuppings i slutänden ändå.

(C) Den tredje bristen i Amartya´s resonemang, vilken egentligen är en lindrigare variant av den andra, är USA:s slav-era och det vita Sydafrikas långa välståndsera trots ett apartheidsystem som man på inga sätt kan kalla för gudfruktig och god alt. human och mänsklig. Jag vill också ta upp detta med rika oljeländer, som Abu Dhabi och Kuwait och mera renodlade handelsnationer[4] som Dubai, som lever med samma fenomen som Sydafrika en gång gjorde med den skillnaden att den utsugna arbetskraften inte är en ursprungsbefolkning, utan de är ”gästarbetare”.
Man kan inte helt lätt jämföra Sydafrika med USA:s tidigare historia, för det vita USA – eller delar av USA – reste sig mot sitt eget tyranni och tvingade den andra delen (sydstaterna) att ge upp slaveriet, medan Sydafrika tvingades till kapitulation genom omvärldens fördömanden och sanktioner och en inre frihetskamp från den svarta majoritetsbefolkningen. Dessutom så var den allmänna levnadsstandarden i det historiska USA ganska låg med dagens mått mätt (även om den var hög jämfört med samtidens omvärld), medans majoriteten av Sydafrikas vita befolkning levde i relativ lyx på bekostnad av de svarta afrikanernas möjligheter. Det skapar problem i Amartya´s sekulära argumentering om vad som orsakar välstånd och nöd, för det vita Sydafrika lever fortfarande i välstånd och har inte känt av några kausalt ekonomiska negativa följdverkningar efter apartheidregimens fall, och ännu mindre under apartheidepoken. Men en teologisk universalist erkänner Guds finger och kan komma förbi det här, läs: Man bör hålla i minnet att den sydafrikanska ”revolutionen” var en oblodig sådan, detta har förmodligen haft stor betydelse för frånvaron av konsekvenser för det vita Sydafrika. Och man bör även hålla i minnet att apartheidsystemet inte var något slavsystem i ordets egentliga mening även om det var ett exkluderande system, inte minst för att svarta inte hade rösträtt. Systemet var baserat på rastillhörighet precis som det i det tidiga 1900-talets Amerika. Den enda konsekvensen för det vita postkoloniala Sydafrika var en politisk marginalisering, men dock inte ekonomisk marginalisering än så länge. Hälften av förklaringen till frånvaron av ekonomiskt straffande följdverkningar måste otvetydigt tillskrivas den gode och förlåtande Nelson Mandela och det svarta Sydafrika – den gången. Hade Jacob Zuma lett frihetsrörelsen vid tidpunkten så hade det blivit en blodig upplösning med våld från bägge sidor i ännu ett av otaliga inbördeskrig i Afrika, och det hade varken svarta eller vita sydafrikaner tjänat på. Det är i alla fall vad jag tror, om man nu utgår från att samhällsomvälvningen måste hända under alla omständigheter.
Men inte ens den teologiska universalismen kan förklara Dubais, Kuwaits och Abu Dhabis slavägarvälstånd[5] utifrån Amartya´s teorier. Fast man kan jämföra med Sydafrika, som levde med ett förtryckarvälstånd under långa tider genom historien innan regimen föll, så det behöver i och för sig inte betyda någonting eftersom framtiden inte är här ännu. Men historien talar ändå sitt tydliga språk om man studerar och jämför den stora majoriteten stater – frånvaron av kvinnoförtryck och frånvaron av våld på individnivå är anledningen, eller den kausala orsaken till allmänt ekonomiskt välstånd! Jag måste på basis av Amartya´s teorier utgå från att det vita Sydafrika hade sexuellt friare kvinnor än det svarta Sydafrika! Jag kan inte utgå från att de vita kvinnornas sexuella frihet var en illusion bara för att det svarta Sydafrika var kuvat. Jag måste också utgå från att det existerade svart våld mot svarta i en långt större utsträckning än vitas våld mot vita eller vitas våld mot svarta[6] och att det var så de svarta måste ha hållit sina kvinnor i schack i Sydafrika. Annars kan man lika gärna skrota Amartya´s teorier och ta tillbaka Nobelpriset trots att alla andra länder, förutom då några små slavstater, genom historien konsekvent följer Amartya´s skissade ekonomiska lagar. Det får mig att begrunda om inte också Dubais[7], Kuwaits och Abu Dhabis inhemska kvinnliga befolkning har tagit sig sexuella friheter i det fördolda, på samma sätt som kvinnorna i det unga USA gjorde det i det fördolda. Det kan naturligtvis också vara så, att även om kvinnorna inte tagit sig sexuella friheter, att slav- och förtryckarstater trots det kan leva under välstånd helt enkelt därför att dessa stater utgör ett undantag från regeln om vilka stater som har förutsättningar att bli en ekonomisk framgångssaga, och att den sekulära syn på national- och makroekonomi som Amartya förespråkar därför är korrekt. Kanske var Nazitysklands kollaps enbart en omständigheternas tillfällighet, att tyskarna var för få för att vinna kriget till exempel. På samma sätt kan man i sekulära termer förklara Sydafrikas revolutionära omvälvning, att det helt enkelt var yttre omständigheter och inte Gud som låg bakom samhällsomvälvningen, punkt. Om detta är en ad hoc teori[8] alt. kontradiktoriskt ett exempel på Ockhams rakkniv[9] låter jag vara osagt, men att skapa ett undantag skulle lösa en del svåra knutar. Denna ad hoc teori, eller exempel på Ockhams rakkniv, ger inte en adekvat eller ens trolig förklaring som skulle kunna svara på frågan om varför slavstaterna är ett undantag från de ekonomiska lagarna. Ett undantag från regeln om vilka faktorer som orsakar allmänt välstånd måste nog ändå förutsätta att Amartya´s teorier i övrigt är korrekta, vilket dem är enligt Nobelkommittén. Det kan kontroversiellt mot Amartya´s teorier hävdas att England, USA och hela västvärlden suger ut tredje världen och att det är därför som vissa världsdelar, länder och regioner inte kan bli rika så länge som det existerar ett Amerikas och Europas maktpolitiska och ekonomiska hegemoni, men i så fall måste man utgå från att Gud inte existerar alt. att han inte är allsmäktig, vilket kulturrelativisterna föga förvånande gör med emfas. Men ett sådant ateistiskt tankesätt missar å andra sidan att förklara de framväxande kinesiska och indiska superekonomierna.
En sak som kan vara värt att tilläggas är att i USA:s sydstater under slaveritiden så hade de fattigaste vita arbetarna inte mer pengar att röra sig med än de svarta slavarna, men de fattiga vita arbetarna var fria män och kunde välja vem de ville dagtjäna för själva. I Sydafrika kunde de svarta välja vem de ville dagtjäna för, men de var inte ekonomiskt jämställda med någon av de vita samhällsklasserna. Jag ursäktar inte slaveriet i Amerika, jag bara poängterar skillnaderna mellan en apartheidregim (Sydafrika) och en slavstat (USA), den senare sedermera en apartheidregim i åtskilliga decennier! Södra och sydvästra Afrika är annars de enda världsdelar som har ett legitimt anspråk på att ha en extern orsak till sin fattigdom, att de i deras närhistoria har blivit hänsynslöst förtryckta, utnyttjade och utsugna. Men så har Indien, som också kan hävda ett närhistoriskt förtryck, lyckats med att häva sig ur fattigdomen eller i alla fall är på väg upp, vilket visar att det inte är omöjligt för tidigare förtryckta stater att göra så. Indien spelar efter västvärldens marknadsregler, i Afrika så används ofta argumentet att västvärlden suger ut dem eller att stora korporationer förstör afrikanernas möjligheter att förvärva allmänt välstånd. På så sätt skjuter krigsherrar skulden, fattigdomens och våldets orsaker ifrån sig och anklagar väst specifikt, när de själva använder våldtäkt och mord som ett verktyg för sin etniska rensning och konfiskering av råvarutillgångar, vilket sällan leder till någon framgångsrik extrahering ändå. Men ingen tvingade väl dem att sätta vapen i händerna på barn?! Jag anklagar krigsherrar för våldet, men jag hyser förhoppningar om Södra Afrikas och Sydvästafrikas framtida potential! Dessa länders svarta befolkning har ett mindre sexuellt kvinnoförtryck (ej inkluderat Nordöstafrika) trots att de kan vara råare än alla de andra staterna i världen, och jag vill hjälpa dem som vill hjälpa sig själva! De har en chans till skillnad från de fattiga arabiska och nordafrikanska länderna vars kvinnoförtryck omöjliggör framsteg inom en överskådlig framtid. Vi kan ju inte gärna vara långsiktigare i mellanöstern än vi är här hemma.
Den Romerska freden i vår tid – PAX USA

Ovanstående förklarar varför OPEC-länderna inte lyckas med att producera allmänt välstånd i sina länder, och varför olja ensamt inte kan ge välstånd! Och när man vet det, så öppnar sig nya möjligheter för att räkna ut de komplicerade ekonomiska mekanismerna mellan tredje världens ekonomiska system och västvärldens, samt allas däremellan. Varför står ett selekterat ekonomiskt systems mekanismer i USA i motsatsförhållande till motsvarande dito i arabvärlden?[10] Jag tänker då främst på relationen massarbetslöshet i arabvärlden och Afrika kontra de ekonomiska konjunkturerna i dessa regioner i förhållande till i västvärlden, om man nu kan/ska tala om ekonomiska konjunkturer i mellanöstern och Nordafrika, och det kan och bör man med vissa reservationer. Det uppstår med andra ord en ännu obesvarad fråga; hur kan arbetslösheten stiga både i Mellanöstern/Afrika och här i väst samtidigt, om national- och makroekonomi handlar om kvinnors preferenser när det kommer till män?[11] Vad skulle Amartya svara på det? Förmodligen så här, översatt i mina USA-centrerade termer: USA:s moraliska elit har traditionellt sett varit de bästa av människor och deras inneboende godhet, eller Pax USA som är en variant av romarnas Pax Romana – Den Romerska Freden – skapar lugna känslor som ringar på vattnet och därmed mindre våld[12] och följaktligen större frihet för kvinnor i hela världen. Men periodvis så prövas amerikanarna extra hårt av omvärlden, och blir då mer politiskt pragmatiska, vilket i regel får till följd att omvärldens moral inklusive Europas sjunker i motsvarande grad. 1965 blev Olof Palmes oförmåga att låta bli att diskriminera Robert Strange McNamara (secretary of defense) och John F Kennedys (fast vid denna tidpunkt var Lyndon B Johnson president) på sig påtvingade krigspolitik uppenbar. Jag vill inte låta påskina att Palmes moral sjönk tillsammans med USA:s sjunkande krigsmoral i fält, eller snarare i Saigon där soldaterna var på permission. Men de amerikanska soldaternas skandalösa beteende i Vietnam och Saigon i synnerhet, kan inte direkt kopplas till den amerikanska administrationen, som Palme utgick från vid tidpunkten, på samma sätt som under President George W Bush och Vice President Dick Cheney (secretary of defense) med Blackwaterskandalen i Irak bland andra. Bushadministrationen försvarade med alla till buds stående medel amerikanska krigsförbrytare, våldtäktsmän och mördare i Irak, till skillnad från Robert Strange McNamara och Lyndon B Johnson:s administration(a). Palme artikulerade till trots(b):

”Vi möter enskilda människoöden på ett förfärande enkelt sätt. Vi ser bilder av plåga och tortyr, av stympade barn, lemlästade människor… Vår reaktion är medkänsla, en känslans upprördhet inför ett meningslöst lidande. Ty förbrytelsen blir alltid en förbrytelse, och terrorn förblir alltid terror, även om den utförs i namnet av höga mål och principer. Det är en illusion att tro att man kan möta krav på social rättvisa med våld och militära maktmedel.” Citat; Olof Palme, om Vietnamkriget. Tal vid Broderskapsrörelsens kongress i Gävle, 30 juli 1965.

Svar post festum[13] av Roger Klang: Det finns ett ordspråk som går så här; ”det finns alltid två sidor av samma mynt”, men för Palme hette kungen på båda sidor av myntet Ho Chi Minh. Och visst, vår reaktion är medkänsla, en känslans upprördhet inför ett meningslöst lidande. Goda intentioner, eller som Palme uttrycker det ”höga mål och principer”, kan falla platt! Men det var inte godhjärtade krav på ”social rättvisa” USA bemötte med våld och militära maktmedel, så man kan undra om Palme verkligen hade förmågan att känna medkänsla annat än för sin snäva krets av vänknytningar. Palme exkluderade ju alltid oppositionen från mänskliga känslor på ett sätt som inte Göran Persson gjorde! Citat; Roger Klang.

”Enhanced Interrogation Technique” – är USA en dinosaurie på väg att försvinna som maktcentrum?

USA:s moraliska elit är inte tvunget samma människor som bibelfundamentalisterna, även om det finns goda sådana människor med. Det är inte dessa jag menar när jag talar om ”moralisk elit”. Jag tänker snarare på vanliga Gudfruktiga men inte nödvändigtvis religiöst praktiserande människor typ Ronald Reagan för att ta den perfekta modellen av en god man som trodde på Guds existens och intervention på jorden, utan att för den sakens skull gå i kyrkan regelbundet. Det är denna typ av människor som traditionellt och normalt sett har fyllt senatens och representanthusets platser, för de har inte hållits tillbaka av bibliska värderingar när de har skapat sin vanligtvis patriotiska, och i krigstider pragmatiska politik. W är undantaget som upphävde marginaliseringen av den kristna högern i amerikansk politik. Ingen annan president före W har varit allvarligt bibelbokstavstroende vad jag vet, och i synnerhet inte i modern tid. Jag skulle kunna utveckla detta till en hel bok, bl.a. för att jag anser att USA:s makthegemoni är bruten efter den här lilla tortyrbusinessen, eftersom det inte tycks som om det spelar någon roll för tortyrmoralen i amerikanska folket att Vita Huset har en demokratisk president nu. Inte för att jag har mina sympatier hos demokraterna, men så är det. Men rent allmänt, och i synnerhet i ett närtida historiskt perspektiv, gäller ett gammalt romerskt citat av Tertullianus från runt 200-talet efter Kristus lika bra idag som då: Cum odio sui coepit veritas. Simulatque apparuit, inimica est = ”Sanningen väcker genast hat. Så fort den visar sig, är den en fiende.” Citat Tertullianus, c:a 160-220 e. Kr. Det är rimligt att anta att det är Tertullianus och hans romerska likar som menas när han syftar på sanningsförmedlarna. Det finns fortfarande många goda och bra amerikaner och sanningsförmedlare. Tortyrmotståndaren och republikanske presidentkandidaten John McCain är ett exempel på en mycket god amerikan. Och det finns till och med bra delstater, åtminstone en – Utah. Åtminstone så är amerikanarna goda människor och sanningsförmedlare i sina egna ögon, precis som romarna var det i sina. Och i mina, fram till modern nutid någon gång efter 9/11 då de flesta republikaner drev från Gud, alt. förlorade sin moraliska kompass om man vill se det med ateistiska glasögon. För vid den tidpunkten utövade USA först dold men sedan öppen statstortyr vilket senare blev känt för allmänheten genom elektroniska nätkällor. En allmänhet som i mycket hög utsträckning tog parti för ”Enhanced Interrogation Technique” (som är en omskrivning för tortyr), om de var republikaner. Det slutade med att de gjorde statstortyr till en höger- vänsterfråga istället för en rätt- och felfråga som det borde vara – No single man can retract this recently embedded immoral ungodlyness in a large part of the American population, not even Obama! Jag tror inte att Ronald Reagan, eller ens W:s far – George Herbert Walker Bush – skulle ha implementerat tortyrrutiner i statsapparaten om de hade suttit vid makten vid tidpunkten för 9/11. Ronald Reagan varnade till och med för sådant när han sade: “If we ever forget that we are One Nation Under God, then we will be a nation gone under.” Och “We are never defeated unless we give up on God.” Ronald Reagan var å andra sidan ingen krigspresident och var sannolikt därför mindre pragmatisk och mera idealistisk. Jag tror ändå inte att han skulle ha infört statstortyr även om han var en krigspresident med ett eget 9/11, precis som amerikanarna inte gjorde det under andra världskriget, Koreakriget, Vietnamkriget eller Gulfkriget 1991! Det kanske är dags för Amerika att sluta sina dagar som det gamla Romarriket genom att de förlorar sin makt, men detta scenario sker inte över en natt, det tar decennier eller till och med sekel att döma av historien. Men jag skulle inte bli förvånad ifall USA inte helt återhämtar sig ekonomiskt från 2008-2009 års kris (detta skrivet den 5 jan. 2010).
Varför skulle brukandet av vattentortyr (såkallad Waterboarding) under Bush, ha någon effekt på USA:s ekonomi idag under Obama? Mitt resonemang, mina åsikter och mina erfarenheter:

“After the chaos and carnage of September 11th, it is not enough to serve our enemies with legal papers.” Citat; George W. Bush. Dubya didn´t hold water! Waterboarding was the Trojan horse of the Islamists, that´s how they got their ungodly philosophy into good peoples heads. Citat; Roger Klang. Att förespråka waterboarding är inte att förlita sig på Gud, så som det står på deras dollarmynt och sedlar, ”IN GOD WE TRUST”! Citat; Roger Klang. There is no universal law that says that the United States of America is blessed no matter what they do! Citat; Roger Klang.

 

På Youtube finns det en kort instruktionsvideo, gjord på Guantanamo, om hur waterboardingen går till på Guantanamo, se den korta videon och bilda dig en egen uppfattning! http://www.youtube.com/watch?v=-GcXl1y_mQw Det bör poängteras att debattörerna om waterboardingens berättigande i USA har följande intressen, varav de första två är de konservativas åsikter: Den ena konservativa åsikten är att waterboarding är ett nödvändigt ont, alt. ett nödvändigt gott, för att rädda Amerika från att attackeras av al-Qaida. Den andra är att waterboarding egentligen inte är tortyr utan bara en obehaglig upplevelse för den som utsätts för den, ungefär som att få ett par kallsupar har det ofta beskrivits. Ibland kombineras förekommande två motiveringar till ett och samma åsiktspaket. Det ska påpekas att videons äkthet som instruktionsvideo har ifrågasatts av en del medborgare, men det har ingen bäring på de konservativas motiveringar ovan för rättfärdigande av statstortyr.
I den liberala kategorin har vi dem som menar att det är omänskligt att utsätta misstänkta terrorister för extremt obehag, ibland till och med minimalt obehag. Jag är inte en av dem! I den andra liberala gruppen har vi sådana som har räknat ut exakt det som jag har räknat ut, att statstortyr kommer att leda till att Amerika bara kommer att ”go away for ever”, som en liberal anhängare till kongressman Ron Paul varnade för på denna enminutsvideo på Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=XQCtn2jVwkQ Jag vet ännu inte ifall det finns konservativa tortyrmotståndare, förutom senatorn och f.d. presidentkandidaten John McCain (men han gills inte för han har blivit utsatt för tortyr själv i Vietnam och är därför biased på grund av sina hemska upplevelser). Jovisst gills han, jag lägger det i plusskålen på vågen och räknar mig som en allierad till honom, men han är tämligen ensam om att vara tortyrmotståndare på högersidan vad jag har förstått. Av alla konservativa presidentkandidater efter Bush så var han ensam om att öppet opponera sig mot waterboarding. Det kan bero på att han är så bra och unik (vilket han är), men det kan också bero på att stämningarna i USA är så infekterade efter 9/11 att man om man vill bli president måste hålla käften om det olämpliga i att använda sig av statstortyr? I efterhand vet vi att McCain vann republikanernas presidentnominering inom partiet, så man får väl anta att det är en kombination av folkets vilja och presidentkandidatens vilja, om han är en presidentkandidat värd namnet. För de övriga republikanska kandidaterna gällde att de följde folkets vilja, antingen för att inte förstöra sina chanser till att nomineras som republikanernas presidentkandidat inför valet 2008 (vilket de gjorde ändå i en del fall, just på grund av att de inte var tydliga om waterboardingen i kombination med det faktum att de hade sin överman i McCain), eller så är de för waterboarding för att de är lika blodtörstiga som det en gång goda folket Bush förde vilse. Men även de av dem som talade ut hade sin överman i McCain, det kunde jag se.
Det som sades på instruktionsvideon från Guantanamo, av en på tok för ung amerikansk kaptenen i yngre 20-årsåldern, ackompanjerades till glad storköpsjazz som bakgrundsmusik! Jag antar att de inte kunde hitta något äldre och visare befäl som ville ta på sig skitjobbet som ansvarig för tortyravdelningen, så de befordrade en yngling som sålde sin själ för att göra ett jättekliv på karriärsstegen. På Youtube kan man hitta flera videos gjorda av enskilda stollar, som vill rättfärdiga bruket av vattentortyr på Amerikas fiender genom att låta utsätta sig själva för waterboarding. På en typisk sådan video, som jag såg, lät en yngre man (det är alltid yngre män) några äkta torterare från Guantanamo med ansiktsmasker binda fast den unge mannen och utsätta honom för vattentortyr. Efteråt kommenterade den ”torterade” att det var så obehagligt att han inte skulle kunna tänka sig att utsätta sig själv för det igen. Det är bara det att de maskerade torterarna inte gick så långt som de gjorde på Guantanamo, för på Guantanamo så fortsätter vattentortyren tills offret tömmer tarmarna. Den unge kaptenen kommenterar det i instruktionsvideon när han säger; ”The smell of victory, is the smell of excrement”. Och strax innan, under tiden som lite vattentortyr med dödlig utgång äger rum på den 3 minuter långa videon, tar han en klunk vatten från en flaska och säger ”Ahhhh”. Den grabben har some serious problems, men han har helt enkelt inte erfarenhet nog att förstå vad han gör mot sig själv! Å andra sidan hade tydligen inte W det heller. Man bör komma ihåg att det här var en instruktionsvideo som det sannolikt aldrig var meningen skulle komma ut, men så fort den kom ut så var skadan redan skedd, att ta bort den skulle bara förvärra saker och ting!

Konklusioner: Låt oss anta att waterboarding bara används för att skapa ett visst obehag för offret, jämförbart med temperaturer i övre -tongraderna i cellen, eller oavbrutet spelande av rockmusik för att störa en fånge, eller ”ljusterapi” och att waterboarding som den praktiseras på Guantanamo inte är tortyr i ordets egentliga mening. Vilken mening är det då med att utföra waterboardingen över huvudtaget? Ett visst obehag räcker väl inte för att tvinga ur information från al-Qaidatopparna? Det vore en omständig och dyr metod i jämförelse med övriga här ovan uppräknade metoder, och därför onödig om den inte är tortyr. Då återstår det att det verkligen rörde sig om riktig tortyr. Men om tortyr är något nödvändigt ont – när den utförs av amerikaner – då är den i alla fall ingen hämnd! Eller med andra ord: Även om waterboardingen är något nödvändigt ont, och inte en hämnd, så finns det ändå ingen rationell anledning att utöva waterboarding mot al-Qaidafångar ifall waterboardingen inte är informationsframtvingande tortyr. Om waterboardingen är en hämnd däremot så är det därför sannolikt att den också är en form av tortyr även på Guantanamo! Och så hoppas jag att konservativa amerikanska politiker står för att den är en hämnd. Jag tror inte att amerikanarna skulle bli så glada om en av deras soldater blev torterad med vattentortyr i fångenskap. Följande stycke är hämtat ur Svenska Dagbladet:

”Khalid Shaykh Muhammad, mannen som sägs vara hjärnan bakom 11-septemberdåden 2001, utsattes för skendränkning inte mindre än 183 gånger under förhör hos underrättelsetjänsten CIA, rapporterar The New York Times. Tidningen har hämtat sina uppgifter från ett dokument från det amerikanska justitiedepartementet från 2005. President Barrack Obama har förbjudit skendränkning som förhörsmetod, och därmed rivit upp Bush-regeringens beslut att metoden inte innebär tortyr. Obama har meddelat att förhörsledarna inte ska åtalas.” Citat SvD den 21 april 2009

Man kan undra varför man bestämde sig för att fortsätta waterboardingen av Khalid Shaykh Muhammad så många gånger som vid 183 separata tillfällen? Waterboardingen på Guantanamo är en mycket grym förhörsmetod även när den utförs på en gris som har ätit ett barn, det är en metod som fortgår tills fången tömmer tarmarna i dödsskräck just precis innan han ska till att dö.[14] Efter de första tio gångerna högt räknat, kan det inte rimligen finnas någon mer information att hämta, vilket bevisas av det höga antalet tillfällen då den amerikanska statsapparaten satte honom under vattentortyr. Han avslöjade redan mycket tidigt i tortyrprocessen al-Qaidas verkliga terrorplaner mot Los Angeles, som avstyrdes av den amerikanska regeringen.[15] Förklaringen till de 183 tortyrtillfällena måste alltså hittas någon annanstans, och det enda möjliga svaret som jag ser det är att den fortsatta vattentortyren mot Khalid efter det första och enda avslöjandet, var en hämnd för 9/11. Det synes samtidigt som om den amerikanska statens toppar inte riktigt förstod att de själva var känslomässigt irrationella, för å ena sidan borde de ha förstått att Shaykh Muhammad inte hade någon mer information att ge, och trots det fortsatte de att låta tortera honom vid allt som allt sammanlagt 183 tillfällen. Mycket ologiskt, för det var knappast något nödvändigt ont, och inte heller något nödvändigt gott! Man är inte van vid att den amerikanska administrationen reagerar så uppenbart irrationellt i sin rationalitet. Det enda kausalt logiska argument som fortfarande efter min logiska argumentering står till buds för tortyrförespråkarna, är följaktligen att regeringen Bush ville ha sin hämnd på grisen, samtidigt som de försökte tvinga fram information som inte fanns. Hälften av det som den förra Bushregeringen sagt om anledningen till Amerikas waterboarding, är alltså bogus (bogus = fingerad, falsk) och den andra hälften grundar sig på regeringens irrationalitet och frånvaron av etiska spärrar hos en krigspresident, men det visste vi redan när de yttrade sig om att waterboarding inte var tortyr! “If you have to become the beast to beat the beast, then the beast has won.” Amerikanskt ordspråk.

Men hur påverkar hämnd genom tortyr då ekonomin för USA? Jag vet inte riktigt hur det påverkar ekonomin, jag vet bara att länder med statstortyr aldrig har ett allmänt ekonomiskt välstånd. Men kanske har statstortyr ändå ingen betydelse för ett lands ekonomi? Det som betyder någonting är måhända att sanningen alltid kommer fram. ”Man kan lura hela folket en kort tid, och man kan lura en del av folket hela tiden. Men man kan inte lura hela folket, hela tiden.” Citat; Abraham Lincoln. När sanningen kom ut tog en stor del av det amerikanska folket ogudaktigheterna till sitt hjärta vare sig de blev lurade eller inte. Omotiverat våld är en kedja runt anklarna för många kvinnor, de känner sig nedtryckta mot sin vilja. Jag tror att det ena föder det andra – onödigt våld föder kvinnoförtryck! Det återstår även att se om våldet har ökat i det vita USA, det vore i så fall ett indicium. Jag tror att man kan utgå ifrån att jag har rätt, ifall USA inte helt återhämtar sig från recessionen, vilket jag inte tror att de kommer att göra. Att skapa kontroll över sina kvinnor är tänkt att dämpa vreden och maktlösheten man känner, även när man har makt. Men saken är den att hur långt ner ett land än sjunker i kvinnoförtrycksträsket så dämpas ändå inte vreden ett uns. Man är vred på vad man uppfattar som feministiska kvinnor, på liberala politiker och journalister, ja på hela västvärlden. Till sist finner man sig kastandes dödliga stenar mot en våldtagen ung flicka, lika vred som alltid ens förfäder var under betydligt friare tider. Citat; Roger Klang.

En troligare beskrivning av Amerikas väg mot undergången är att Amerika först kommer att förlora sin politiska goodwill snarare än den ekonomiska, på grund av sin allmänt antipatiska nya inställning mot alla som inte gör som de vill, även om vi bortser från att Obama försöker rektifiera den. ”Every nation in every region now has a decision to make. Either you are with us, or you are with the terrorists.” Citat; George W Bush, men han var inte ensam om att tänka så. Sedan följer att landet blir alltmer protektionistiskt och slutet, och som följd där av dalar de i välståndsligan. Och slutligen förlorar dem sin röst i världen. Ordet är fritt, och den som äger ordet har makten. Citat; Roger Klang. Låtom oss äga ordet här i Sverige!

kriserna i kölvattnet på börsbubblorna, vad hände i Sverige under krisåren på 1990-talet

Jag har en ganska uppenbar teori om att kriserna i kölvattnet på börsbubblorna blir allt kortvarigare beroende på att män och kvinnor är snabbare med partnerbyten än förr. Andra har sagt det förut utan att blanda in kvinnor i det; eftersom konjunkturcykler följer kvinnornas sexuella preferenser så är lågkonjunkturer och finansbubblor en absolut nödvändig ingrediens för marknaden och därmed ingenting att vara rädd för, i ett land med en i grunden symtomatiskt sund finansmarknad. (Om man nu inte råkar vara en av dem som förlorar sitt jobb, vilket en individ kan göra utan att för den delen nödvändigtvis förlora sin kvinna/man. Det heter nämligen inte ”makroekonomi” för intet även om de tillsynes inkonsekventa ekonomiska mekanismerna bakom inte kan förklaras i sammanhanget med kvinnorna på individnivå versus ekonomi på makronivå i simultana termer). Men 80-talet var för Sverige en inflationsmässigt unik tid i vår historia, på grund av dåliga politiska beslut om ni frågar mig. I skrällen mellan högkonjunktur och lågkonjunktur, som den 1990 unik för Sverige – en lågkonjunktur som enbart drabbade Sverige och inga andra länder – så förekom det i alla fall då ett märkligt sammanträffande; ett regnlöst och molnlöst blixtrande åskoväder som exakt prickade in slutet på högkonjunkturen eller bubblan, på kvällen i stadsregionerna Malmö-Lund en dag i sommartokiga maj 1990. Jag bara vet att detta som minst inträffade i Stockholms- och Göteborgsområdena med, för veckorna efter formligen exploderade vansinnesdåd genom att personer försökte tända eld på flyktingförläggningar över hela landet Sverige. Det var inga roliga tider, men inte en enda flyktingförläggning blev övertänd! Säger det något om brandsäkerhetsstandarden på flyktingförläggningarnas fasader, eller säger det möjligtvis någonting om oss svenskar? Det säger någonting om svenskarna såtillvida att vi återhämtade oss ekonomiskt och lite till från dessa svåra tider, vilket enligt Amartya Sen betyder att vi är i grunden goda människor de flesta av oss. För Gud så handlar det inte om vem som gör vad mot vem, det handlar om vem som gör vad! Där av de ekonomiska konsekvenserna för oss i början av 90-talets flyktingantipati och pyromandåd, trots att det var vi svenska män som blev illa behandlade av immigranterna till att börja med. Gud måste vara, och är konsekvent, och det visar att vårt västerländska välstånd kommer sig av vår postkristna etik och moral som därför måste vara den sanna och rätta moralen, om välstånd är av Guds nåde. Detta under förutsättning att det inte bara ligger darwinistiska förklaringsmodeller bakom västerlandets ekonomiskt höga standard i förhållande till arabers och afrikaners sämre ekonomiska välstånd som grupp både i muslimska länder och i förorter här i väst. Men man får inte glömma att den enda darwinistiska förklaringsmodell som logiskt sett kan komma ifråga är en som ser möjligheten för att tredje världens folk kan komma att klättra i välståndsligan på samma sätt som européerna en gång gjorde. En del av dem har ju faktiskt redan gjort det. Om vi en gång har klättrat så är det enda logiska att även de andra kan klättra, den som inte erkänner det, eller erkänner deras rätt att göra det, är rasist! I andra änden av skalan så har vi möjligheten att västvärlden, eller delar av västvärlden, deklinerar från den goda alt. framgångsrika vägen.[16] Ronald Reagan sade några bevingade ord; “Freedom is never more than one generation away from extinction. We didn’t pass it to our children in the bloodstream. It must be fought for, protected, and handed on for them to do the same.” Citat; Ronald Reagan

Här tar jag ställning enligt den teologiska universalismen

Det faktum att Kina nu seglar fram som en ekonomisk supermakt medför att man kan tolka in både Gud alternativt Darwin i Amartya´s teorier, efter sina egna personliga preferenser. Pröva själv att tolka in din egen preferens på ekonomisk utveckling – den ateistiska alternativt den religiösa, bägge tycks gå lika bra. Med det ateistiska närmandet kan man förklara det på många sätt oetiska (omoraliska), patriarkala och våldsamma Kinas framgångar med att Kina mot omvärlden inte är kvinnoförtryckande. Med det moraliska närmandet kan man förklara samma sak, förutsatt att man erkänner Kinas rätt mot väst och mellanöstern/arabvärlden ifråga om kvinnorna. Att det politrukkommunistiska Kina kan utvecklas till en rik och välmående nation talar entydigt för att avsaknaden av specifikt sexuellt kvinnoförtryck är den enskilt främsta och bästa förklaringsmodellen, som bäst beskriver hur man bör gå tillväga för att uppnå allmänt välstånd i världen, vare sig Gud existerar eller inte![17] Kvinnoförlust följer av en vägran att förtrycka kvinnor i denna multikulturella värld av kvinnoförtryckande sedvänjor, därför kan man som Amartya mycket väl tala om ekonomiskt välstånd som en följd av frihetssträvan, eller med andra ord godhet hos ett folk om än inte hos en regim. Vore inte vårt sätt att tänka gott i Guds ögon så skulle arabvärlden förärats välståndet, om man nu tror på Gud (religiös preferens). En mera ateistisk synvinkel vore att korruption och våldsfilosofi råder i större utsträckning i tredje världen, vilket kausalt omöjliggör framsteg där. Men detta ateistiska förhållningssätt håller inte för en närmare granskning, bl.a. så hade svenskar en göra-rätt-för-sig-moral i gamla homogena tider (1800-talet och fram till 1900-talets första hälft), men vi levde ändå i närmast total fattigdom även om samhället var utan korruption. Och i ett land som USA har våldet florerat öppet sedan guldruschens dagar utan att påverka välståndet. USA är det främsta undantaget från Amartya´s teorier ifråga om våldets betydelse för var en stat hamnar i välståndsligan. Varför då, om det inte är så att Gud finns som en utdelare av välstånd efter trogen tjänst och förtjänst? I sin bok Utveckling som Frihet så rör inte Amartya Tyskland som stat under nazitiden med tång, förmodligen för att konsekvenserna för Tyskland var fördröjda med över ett decennium[18], och detta tidsglapp passar inte in i hans teorier eftersom det inte finns plats för någon Gud i dem. Så här vill jag beskriva tyskarna vid tiden, genom att citera Aurore Dudevant, pseudonym – George Sand, fransk 1800-talsförfattarinna: ”Vi kan inte riva ut en endaste sida ur livets bok, men vi kan slänga hela boken i elden”. Tyskarna slängde hela boken i elden, och fick slutligen betala med blod, svält och 100 000-tals våldtagna flickebarn och kvinnor, unga som gamla. Det enda specifika exemplet på ett land i väst som drabbats av svält, som han tar upp i sin bok Development as Freedom, är Irland och potatissvälten där på 1840-talet. Jag tror faktiskt att det är det enda enskilda exemplet på en specifik nation, som han tar upp överhuvudtaget i sin bok. Han förklarar orsaken till svälten vara våldsamheter och protektionism inom landets gränser (att ett lands skörd slår fel betyder i ett modernt land ingenting för om befolkningen kommer att svälta eller inte), men hade det bara varit det så hade delar av USA svultit för många år sedan, alltså måste det finnas någon ytterligare orsak till svält, och den orsaken tycks vara intelligent (Gud). Det måste följaktligen innebära att Gud favoriserar/favoriserade USA – om han existerar.

Frågor som bör ställas idag är om det är möjligt att ge tillbaka med samma mynt och beblanda oss med ”spaggarnas” kvinnor?[19] Och har detta i så fall hänt i den närmsta historien på 90-talet? Inte av mig i alla fall! Att beblanda sig med de skyldigas kvinnor tycks accepterat av Gud alt. i harmoni med en darwinistisk förklaring på välstånd, länder med smältdegel är ju förhållandevis rikare och har alltid varit rikare, i synnerhet smältdegelns hemland USA. Skillnaden mellan länder som USA, Frankrike och Sverige å ena sidan, och det sunni/shiitiska/kristna Irak å den andra t.ex., är att vi i den första kategorin inte försöker förtrycka våra kvinnor sexuellt ens vid extrem kvinnoförlust. Det är istället Gud som säger stopp. (Men ge mig då en annan teori som Darwin skulle ha ansett tillfredsställande om ni inte tror mig om Gud och molnfria himmelsklara åskoväder exakt inprickandes ekonomiska brytningstider och sociologiska väldokumenterade[20] öppna trauman, som den i maj 1990!) Därför så kan man prata om gärningsmän och offer här. Etniskt svenska män och utländska/etniska kvinnor är offren, medans etniskt svenska kvinnor och en stor del av utländska/etniska män är gärningsmännen. Men ibland är det inte att förglömma ”vi” svenska män, som gör andra män till offer, trots att vi inte förtrycker våra egna kvinnor. Gud alternativt evolutionsteori säger förr eller senare stopp för deras skull/räkning med förhoppningsvis, och även dem har rätt mot oss, och vi har en skuld till dem enligt min personliga mening. Den som inte erkänner vår rätt mot bland andra européer, amerikaner och araber erkänner inte heller thailändares, kinesers och polackers rätt gentemot oss![21] Jag tror att detta argument innebär schack matt mot de klassiska socialisterna, eftersom de nu inte kan flytta kungen i någon riktning. För om de köper argumentet så kommer de inte att kunna agera försvarsadvokat åt européer och araber, när jag påpekar det omoraliska i att dessa (med all sannolikhet) kommer att vägra att ändra på sig och släppa sina kvinnor fria gentemot oss svenska män. Om socialisterna istället vägrar att erkänna polackernas och asiaternas rätt mot oss svenska män, enbart för att slippa erkänna sig besegrade mot mig i arabfrågan och i frågan om det övriga Europa, ja då kan ni själva tänka er hur de kommer i strid med sin egen ideologi, för polackerna och asiaterna kommer nog inte att ta det stillatigandes när väl frågan väckts offentligen av en svensk som talar för dem. En ideologi som kommer i strid med sig själv, en sådan ideologi kan inte bestå![22] Så värst många fler utvägar har socialisterna egentligen inte, men de kan ju alltid hävda att utsikterna för majoriteten svenska män att hitta en kvinna inte är så dålig. Min erfarenhet är att verkligheten tyvärr ser mycket dystrare ut än så. Det är dessvärre rimligt att anta att tiotusentals om inte hundratusentals svenska män får gå utan kvinna idag, på grund av invandrarnas och européernas kvinnoförtryckande sedvänjor kombinerat med ett omättligt sexuellt beteende med våra systrar bland många, många av männen i dessa kulturer. Olof Palme artikulerade sig en gång så här, i detta utdrag ur ett citat(2): ”…En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen – på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken…”

Svar post festum av Roger Klang; Om ”spaggarna” var ett företag så skulle konkurrensverket försatt dem ur business för länge sedan!

Dessvärre så har socialdemokraterna täppt till möjligheterna för Statistiska CentralByrån (SCB) att ge oss relevant statistik över etniskt mixade parrelationer i Sverige, det är nämligen förbjudet enligt lag att föra sådan statistik ens på basis av frivilligt deltagande (som om en sådan information skulle orsaka rasupplopp i Sverige när den inte gör det i USA). Min schack matt-argumentation verkar alltså vara föregripen (de tidigare regeringarna tycks alltså ha känt till hur allvarlig situationen är, eller åtminstone att den förvärras om det var länge sedan). Men jag kan alltid kontra med att säga att en kvinnas förflutna spelar roll, och de kan inte bemöta mig framgångsrikt om de inte samtidigt vill förkasta immigranternas kultur/kulturer. Men som en mäktig romare en gång sade: Qui vicit non est victor nisi victus fatetur = ”Segrat har ingen förrän den besegrade erkänner segern”. Citat Ennius, 239-169 f. Kr. Det betyder i klartext att socialisterna har bollen och måste erkänna sig semantiskt besegrade, innan de kan anses vara besegrade. Å andra sidan finns det ett annat romerskt talesätt: Qui tacet, consentiere videtur, vilket bäst översätts till engelska snarare än svenska, och översättningen går så här; He who is silent, is understood to consent.

Politiska och ekonomiska system påverkar en stats möjlighet till ekonomiskt välstånd

Det är helt klart så att även ett lands politiska system påverkar dess ekonomiska allmänna välstånd, för likaväl som ett lands ledare är ett resultat av miljön så skapar de även den. Kommunism och teokrati inverkar mycket menligt på den allmänna välståndsnivån, medans socialism i varierande grad förmodat sänker levnadsstandarden till en viss signifikant lägre nivå för det stora flertalet i jämförelse med kapitalistiska länder där det råder konsensus om de demokratiska spelreglerna och så lite kvinnoförtryck som möjligt (t.ex. USA, Japan, Sydkorea, Taiwan och Hong-Kong). Kina och Singapore i någon mån talar emot detta, och det stärker konklusionen om vilken företrädande viktig roll kvinnornas sexuella frihet även och/eller just under perioder av extrem kvinnoförlust, har för allmänt välstånd. Å andra sidan så har vi de östasiatiska länderna Laos, Kambodja och Vietnam vars kommunistiska system definitivt har undergrävt deras ekonomiska potential. Thailand utgör en grupp för sig av de asiatiska länderna. Thailand är ingen kommunistregim, men i Thailand har militären kuppat mot en interimsregering och infört en militärjunta. 65 procent av männen är munkar. Turismen står bara för 5 procent av landets ekonomi, vilket kanske förvånar somliga. Thailand är på ekonomisk uppgång, men det är rimligt att anta att bristen på oppositionella partier och militärjuntan har hämmat den annars positiva utvecklingen. Alla sydamerikanska och europeiska länder och det forna Sovjetunionen däremot, visar historiskt undantagslöst empiriskt på att kommunism leder till ekonomiskt förfall. Ett jämförande studium av länder i dessa världsdelar plus Nordamerika visar att demokratisk socialism, i jämförelse med demokratisk kapitalism, hämmar ekonomisk tillväxt. Jag tror att den hemlöse i en kapitalistisk stad som New York har det bättre än sin motsvarighet i Havanna, trots ett kallare klimat och en hårdare levnadsmiljö, och jag har haft insyn i hur hemlöshet kan gestalta sig i Sverige, och vilka svårigheter som möter de hemlösa i allmänhet. Nästan alla svårigheter är i förlängningen av ekonomisk och psykologisk natur, även om man inte är en missbrukare vilket nästan alla hemlösa är, eller åtminstone var under första halvan av 90-talet. För de som är missbrukare accentueras både de ekonomiska och de somatiska problemen. Ska man vara hemlös så ska man bo i New York, åtminstone så länge man är frisk, men väljer man att bo på ett härbärge eller om man blir sjuk så vill man bo i Sverige, men aldrig i Havanna!

Andra till artikeln relevanta och nödvändiga citat, med en kommentar till de två sista:

”There are people so hungry, that God can not appear to them, except in the form of bread” Citat; Mahatma Ghandi

Den som vill överleva better follow with time! Citat; Roger Klang

”Demokrati kan inte begränsas, bara förloras!” Citat; Thomas Jefferson

“Historiens gång visar att styren som tjänar det egna folket överlever och grönskar – regeringar som endast tjänar sina egna maktintressen gör det inte.” Citat; Barrack Obama

Sanningen står inte att läsa uppspikad på en port ovanför inträdet till helvetet. Det spelar ingen roll ifall man säger att man har sanningen, det som betyder någonting är att man vet vad som är gott. När man vet vad som är gott, då vet man också vem som har sanningen! Citat; Roger Klang

”If you tell a lie big enough and keep repeating it, people will eventually come to believe it. The lie can be maintained only for such time as the State can shield the people from the political, economic and/or military consequences of the lie. It thus becomes vitally important for the State to use all of its powers to repress dissent, for the truth is the mortal enemy of the lie, and thus by extension, the truth is the greatest enemy of the State.” Citatets upphovsman anses vara Joseph Goebbels och är i så fall uttalade ord inför en begränsad skara likar.

Goebbels citat kontrasterar mot den andra sidan av myntet, av Tertullianus ordspråk ovan på sid. 8 som går så här: Cum odio sui coepit veritas. Simulatque apparuit, inimica est = ”Sanningen väcker genast hat. Så fort den visar sig, är den en fiende”.

Tertullianus måste alltså ha haft rätt om att hans samtids romerska landsmän och han själv var de goda sanningssägarna, precis som majoriteten amerikanska presidenter och deras landsmän har eller har haft rätt om att USA är eller i alla fall var välsignat, alt. gott utifrån en subjektiv men allmängiltig tolkning om man är ateist, såtillvida man tror att sanningen kommer av Gud alt. att man tror att sanningen är en synonym till det allmängiltigt goda (för om Goebbels och Nazityskland var allmängiltigt onda och hade som regel att ljuga för folket enligt ovanstående citat, så måste romarna ha varit goda för att de talade sanningen och inte hatade som deras fiender gjorde enligt ovanstående latinska citat). Både amerikanska demokrater såväl som republikaner har traditionellt varit moraliska och etiska sanningssägare, men från olika ideologisk utgångspunkt, det som skiljer dem åt är tillvägagångssättet när de agerar. Det de två politiska blocken hade gemensamt var empatin, som lyser med sin frånvaro i Joseph Goebbels citat ovan. USA:s välkända kontroversiella pragmatism i världspolitiken kan summeras upp i följande citat av Ronald Reagan; “We can not play innocents abroad in a world that is not innocent.” Det är en pragmatism som genom historien har lett till ett och annat krig för USA utanför landets gränser, men som citatet anger så anser amerikanarna att krig ibland är ett nödvändigt ont.
Länkar och källfakta:

(a)    The Fog of War, filmintervju med Robert Strange McNamara från 2003, Regisserad av Errol Morris (107 min.).  http://video.google.com/videoplay?docid=-8653788864462752804#

(b)   Citat av Olof Palme. http://sv.wikiquote.org/wiki/Olof_Palme

(c)    Instruktionsvideo till Enhanced Interrogation Teqnique (3 min.). http://www.youtube.com/watch?v=-GcXl1y_mQw

(d)   Ron Paul, politisk reklamfilm (1min.). http://www.youtube.com/watch?v=XQCtn2jVwkQ

(e)    Min politiska blogg. http://rogerklang.wordpress.com/

(f)    Min populärvetenskapliga blogg. https://regorgnalk.wordpress.com/

(g)   Min filosofiska blogg. http://klangen.wordpress.com/

Roger Klang, Lund Scaniae, den 12/1/2010

Inför betygssättandet av den här C-uppsatsen frågar jag om det här är acceptabel kritik av manliga immigranter och européer? Eller finns det ingen acceptabel kritik av dessa? Jag ifrågasätter däremot inte immigrationen, som ni kanske kan utläsa av uppsatsen! Om betygssättaren av denna uppsats anser att det borde vara tvärtom så kan jag bara beklaga, men hade det verkligen resulterat i ett godkänt betyg om det hade förhållit sig tvärtom, om det inte leder till ett godkänt betyg under rådande omständigheter? Amartya Sen fick högsta betyg för att han gjorde samma sak som jag gör i denna uppsats – ekonomipriset till Alfred Nobels ära! Jag ifrågasätter inte immigrantkvinnors eller deras döttrars fria val att välja bort svenska män, så länge deras kvinnor har ett reellt fritt val. Det är deras demokratiska rättighet att göra så, men alla kulturella sedvänjor som motarbetar deras fria val att välja en svensk man är odemokratiska, om än att det inte är möjligt att förbjuda sådana sedvänjor utan att själv bli odemokratisk (förutom genom att straffa frihetsberövande och bortrövande av kvinnor och flickor till tvångsgifte). Och jag ifrågasätter inte att man ska döma individen, och bara individen, när det kommer till brott och straff. Att immigranter och immigrantättlingar är överrepresenterade i brottsstatistiken bekommer mig inte nämnvärt, men generellt så anser jag att straffsatserna i Sverige är för låga och att lika brott ska straffas lika oavsett etnicitet på förövaren. Rent intellektuellt så är mitt utpekande av Amartya Sen´s logiska brister i sina välfärdsteorier[23] ensamma värda MVG. Mycket av min uppsats bygger på Amartya Sen´s teorier, men de är anpassade till en teologiskt universalistisk synvinkel för att passa en svensk patriot. Men å andra sidan så är allt alla skriver byggt på någon annans ord.

Religion och politik ska hållas isär! Redan Jesus Kristus sade; ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” (Man kan väl knappast säga att Jesus Kristus bekände sig till Kristendomen, som religion, eller?) Men som vi alla vet var Jesus en föregångare i etiska och moraliska frågor, resten av oss lärde sig inte att skilja stat från religion förrän vid upplysningstiden, och då skedde det inte i Galiléen eller Judéen, utan i Europa och Amerika. Men även om jag anser att religion ska hållas isär från politik så anser jag inte att politik ska hållas isär från Gud. Jag håller isär skrifterna från min politik, vilket gör hela skillnaden, precis som en klar majoritet av amerikanska politiker alltid har gjort, och precis som en klar majoritet av kristdemokratiska politiker alltid har gjort i Sverige! Det enda undantaget från denna princip finns i detta styckes andra mening, där jag citerar Jesus kristus i NT ordagrant, men detta undantag syftar enbart till att förtydliga principen om särskillnad mellan politik och religion.


[1] Jag sätter (kvinno-) i ”förtryck” inom parantes, för i boken Utveckling som Frihet så fokuserar Amartya mera på förtryck i allmänhet. Jag fokuserar mera på kvinnoförtryck.

[2] Teologisk universalism = filosofisk term för åsiktsriktning som sätter helheten framför delarna i etiskt och moraliskt avseende, och som kännetecknar den politiska motsatsen till den mer kända kulturrelativismen som i sin tur hävdar att t.o.m. ytterligheter som religiösa kannibalistiska sedvänjor har ett legitimt anspråk, även om det inte accepteras av majoriteten kulturer.

[3] Tredje rikets mäns omotiverade våldsamma machiavelliska beteende och ambivalent sexuella kvinnoförtryck, medförde inte nödvändigtvis i sig en inre kausal kollaps för Nazityskland

[4] Dubai är egentligen ett av 7 emirat i landet Förenade Arabemiraten

[5] Slavägare i vissa fall, i andra fall är det mer en fråga om att de utnyttjar arbetskraften på ett omoraliskt sätt. Det finns inga lagar som reglerar slavars rörelsefrihet och frånvaron av rättigheter på någon slavmarknad, men det finns inte heller några lagar som tillvaratar den etniskt diversifierade arbetskraftens intressen.

[6] regimen ej inkluderad, eftersom Amartya´s teorier fokuserar på våld på det personliga planet

[7] Intressant är att notera att Dubai nyligen reformerat sin ekonomi från att ha varit petroleumbaserad till att bli handelsbaserad, vilket har medfört att ekonomin har vuxit dramatiskt sedan 2004. Samtidigt har Dubai en mer västorienterad kultur än Abu Dhabi och Kuwait, även om Dubai praktiserar Sharialagarna, vilket de gör annorlunda än de övriga emiraten. Dubai kan extrahera olja i 20 år till, men petroleumproduktionen utgör bara 2 procent av de 7 emiraten i Förenade Arabemiratens totala oljeproduktion.

[8] Ad hoc teori = hypotes som tillkommit enbart för att rädda den ursprungliga teorin.

[9] Ockhams rakkniv = en tankeekonomisk princip som säger att man inte skall anta fler ting än nödvändigt, den enklaste teorin förmodas vara den riktiga.

[10] Eller inte i motsatsförhållande till, beroende på vilken angreppsvinkel man tar: Ur marknadens monetaristiska perspektiv råder ett motsatsförhållande mellan väst och arabvärlden. Arabvärlden har en nästan medeltida feodal elitistisk ekonomi, där endast den verkliga överklassen är den gränsöverskridande ekonomin, och/eller en teokratisk ekonomistyrning som, endast på basis av oljan, är en kontrahent till västvärldens kapitalistiska system – detta kontra en samstämmighet i arbetslösheten i efterblivna stater med den i väst, en arbetslöshet som följer konjunkturen i USA och Europa och därför inte står i ett motsatsförhållande ur den aspekten.

[11] Det är de ekonomiska systemens mekanismer, som uppträder mellan väst och syd, som är det verkligt komplicerade i makroekonomi, t.ex. förhållandet mellan Sverige kontra Italien och vidare i kedjan Italien kontra Marocko exempelvis. För att kunna närma sig sanningen om detta så måste man först studera logistiska och monetära specifika överföringar mellan ett specifikt mottagarland typ Marocko, vidare i en kedja från Italien till Sverige, på den privata marknaden. Det bör till en början röra sig om enkla material utan andra länders komponenter i produkten i så hög utsträckning som möjligt. Men ärligt talat så tror jag inte att man kan räta ut frågetecknen kring de makroekonomiska lagarnas mekanismer i detalj ens då, de är alltför komplicerade om man ska se dem i en helhetsbild. Faktorerna är oändliga för den enklaste vara, för man producerar och fraktar en vara med hjälp av producerade varor och diversifierad etnisk arbetskraft. Pengarna stannar med andra ord inte alltid eller nödvändigtvis i Sverige. Det som ytterligare komplicerar är att varor betalas i dollar eller euro.

[12] Det kan diskuteras om våldet minskar i världen, men mina egna erfarenheter av många amerikaner är att säkert femtio procent av dem är eller var de bästa av människor, även om de inte lever i den bästa av världar. PAX USA – Den Amerikanska Freden – gäller åtminstone Europa och Sydostasien, så mycket kan man slå fast.

[13] Post festum = efter tidpunkten för den egentliga händelsen.

[14] Men det är inte Khalid Shaykh Muhammad jag bryr mig om när jag säger att det var fel av den amerikanska staten att tortera fångar!

[15] Jag förnekar inte att vattentortyren mot Shaykh Khalid Muhammad verkligen förhindrade en terrorattack. Allt jag säger är att det finns ett pris för att inte förlita sig på Gud vid ett sådant tillfälle. IN GOD WE TRUST är inte en förhandlingsbar devis i ett sådant läge där man står inför att införa statstortyr alt. att förlita sig på Gud. Vad jag säger, antar jag, är att Guds utvalda nation kan utan konsekvenser starta krig när de anser det rättfärdigat, de kan praktisera dödsstraff för mord utan konsekvenser för landet, men de kan inte hämnas genom att tortera orättfärdiga individer och som folk omfamna tortyr i sitt hjärta, utan att deras nation får betala ett kännbart pris! För det kallas för hat, och då har de blivit det som de alltid föraktat som ett Gudstroende folk. Ju mer man hatar desto längre ifrån Gud är man, och ju längre man är ifrån Gud desto mer hatar man. Citat; Roger Klang. Och varför kan de starta krig när de anser att det är rättfärdigat? Om man aldrig slår ifrån sig så är man enbart ett offer, och ett offer kan varken hjälpa sig själv eller andra. Guds utvalda nationer kan därför inte vara pacifistiska offer! Citat; Roger Klang.

[16] Den framgångsrika vägen, sett från en ateistiskt evolutionär synvinkel, kan också vara när länder som Sudan, Saudi-Arabien eller Eritrea håller sina kvinnor i Schack, så att de inte kan lämna flockledarna eller flocken för andras män.

[17] Jag vet inte om Amartya Sen accentuerat detta, genom att följa logiken till en sådan konklusion, i sina andra böcker, även om han säkert satt upp premisserna i sina nyare böcker, för han borde vara medveten om det. Det får vara min lilla emfas till vår ekonomiska historia tillsammans med det att det långa tidsspannet mellan mellankrigstidens Nazitysklands goda ekonomi följd av Nazitysklands försenade kollaps, är ett Gudsbevis så gott som något, eller att det åtminstone är en bug i Amartyas teorier, och även det att jag har identifierat och närmat mig Sydafrikaproblemets svårlösbarhet. Men mitt huvudsakliga bidrag med denna uppsats är att nationella oljetillgångar inte skapar allmän välfärd för ursprungslandet, åtminstone inte utan att man får betala ett pris, som beskrivet ovan i fallet med Norge. Andra agenter kan dock fortfarande profitera på råvarutillgångarna även om staten som äger råvarorna är protektionistisk, i alla fall så länge det fortfarande utvinns olja av den staten!

[18] Tyskland gick till och med ekonomiskt framåt under delar av tiden, trots en militärbudget som var så stor att militären inte kunde förbruka pengarna i samma takt som de kom in.

[19] Jag vill här inte använda mig av det nedsättande uttryck som t.ex. kulturrelativisten Jan Guillou använder sig av, nämligen ”svartskalle”. Inte enbart för att jag är en svartskalle själv utan även för att det kan framstå som en rasistisk beskrivning i ordets sanna mening, i synnerhet som jag är patriot (men inte nationalist – och skillnaden ligger i att jag erkänner alla svenskars rätt att kalla sig svenska patrioter som har en svenskfödd far, och tillyttermero så accepterar jag även begreppet ”fosterlandsälskare” som alla kan kalla sig som legat i magen och fötts av en kvinna av valfri etnicitet i Sverige). ”Spagge” däremot framstår mer som en beskrivning av ”bärare av kulturella egenskaper”, och detta uttryck inbegriper även européer i varierande form, och det är precis det som jag vill förmedla. Kvinnoförtrycket i världen börjar inte som en vägg som går vid en artificiell gräns mot mellanöstern, den existerar i varierande grad här i Europa också.

[20] Om inget annat så bevisas det av 90-talets plötsligt och massivt uppstådda pyromandåd. På bara några få veckor ökade brandattackerna mot flyktingförläggningar i Sverige från 0 till ett trettiotal.

[21] Dessutom erkänner han/hon inte att Sverige är en suverän stat befolkad av familjer som har band till varandra – bröder till systrar och systrar till bröder samt barn till föräldrar – med rätt att existera.

[22] Jag vill inte ta åt mig äran för citatets konstruktion, jag har hämtat denna analogi ifrån NT, det är inte samma citat men den semantiska logiken är densamma. Jesus uttryckte sig ungefär så här till några skriftlärde: ”Ni säger att jag gör den ondes verk genom att göra gott och bota människor på sabbaten. Men om satan kommer i strid med sig själv, hur kan då hans rike bestå?!” Citat; Jesus Kristus. Jesus var inte någon dumskalle, han var en av världens allra största tänkare, det förstår var och en som läst NT oavsett om man tror att han var Guds son eller inte!

[23] ett kritiskt och konstruktivt utpekande som sannolikt inte framgångsrikt kan ifrågasättas, om man inte är en konsekvent kulturrelativist som totalt revolterar mot Amartya Sen´s ekonomiska teorier.

______________________________________________________________________________________

Komplettering, nya teorier. Den 10/10/2010:

”En rik turist kom in på byns hotell, lade en tusenlapp på disken och bad om en nyckel för att titta på ett rum. Hotellägaren blev glad, tog tusenlappen och sprang till kötthandlaren och betalade sin skuld på tusen kronor.

Kötthandlaren sprang i sin tur till bonden och lämnade tusenlappen som han var skyldig. Bonden tog tusenlappen och sprang till mackägaren och betalade en skuld på diesel.

Mackägaren blev glad och sprang till byns hora och betalade sin skuld på 1000 kr. Hon sprang i sin tur till hotellet, glad i hågen lade hon upp tusenlappen på disken och gjorde sig därmed skuldfri på hotellet.

Just då kom turisten ned, han var inte nöjd med rummet så han tog tillbaka tusenlappen som låg på diskan och drog därifrån. Det blev stor glädje i byn, ingen hade tjänat några pengar men alla blev skuldfria.” – slut citat http://singingdogblogg.wordpress.com/2009/12/31/ar-detta-losningen-pa-en-skakig-ekonomi-ar-2010/

Ovanstående historia ger en sann bild av nationalekonomi. Det är nog ingen slump att det var en hora inblandad i historien, där både tjänster och varor såldes. Den som vill försöka knäcka gåtan hur transaktionerna kan ha kunnat äga rum bör nog ta fasta på att horan både hade köpt och sålt en tjänst, och att hotellägaren nog får ses som en bank i denna historia. De som inte tror mig när jag säger att Nationalekonomi handlar om kvinnor (om man bortser från ”gay money” som man brukar kalla det för) kanske får se sig överbevisade med denna historia? Men i verkligheten så har ingen transaktion ägt rum i historian, eftersom alla blev skuldfria men samtidigt blev av med sina identiska fordringar i kronor. Summan i detta exempel är plus minus noll för alla inblandade. Det är dock så transaktioner fungerar i verkligheten, varor och tjänster förbrukas men pengar byter bara ägare. Nya pengar trycks och inflationen devalverar värdet på pengarna, men ekonomin har vuxit samtidigt. Tills en finansbubbla dyker upp, då försvinner en del av pengarna utomlands och andra låses i sparande, vilket gör att färre pengar är i omlopp på hemmamarknaden samtidigt som reella värden som fabriker läggs ned. (Arbetslöshet eller lågkonjunktur har traditionellt följts av en lägre inflation eller till och med deflation – deflation betyder värdestegring av valutan och inflation innebär värdeminskning men fler sedlar i omlopp.) Men hur förklarar man det nya fenomenet stagflation (stagflation = lågkonjunktur med en medföljande högre inflation)? Sannolikt beror det på att en del av den marknad (kvinnor/arbetstillfällen) som vid en finansbubbla förloras till utlandet förloras till alla dem människor som flyttat hit från tredje världen till de västeuropeiska länderna och USA, samt till alla de som flyttat till Sverige, i vårt fall, från europa och USA, människor som samtidigt till stor del är en del av vårt vita ekonomiska inhemska system. Det är till den gigantiska svarta marknaden i främst tredje världen, som handlar med dollarsedlar eller evro, mycket av pengarna försvinner vid lågkonjunktur medan andra svarta pengar byter ägare här hemma. Jag kan säga att jag går omkring med 250 danska kronor i plånboken, som jag inte vill växla in på Forex då det kostar för mycket – 50 danska kronor kostar det för att vara exakt. Jag använder dem istället nästa gång jag åker till Danmark, vilket jag gör väldigt sällan. Därmed har jag bidragit till Danmarks ekonomiska kris.

Frågan är om jag uppfinner hjulet igen med mina teorier, jag har ju ingen formell ekonomisk utbildning, men jag tror inte det. Nationalekonomins ”själ” har ju varit nationella hemligheter till begränsad nytta fram tills helt nyligen. När den nu släpps ut ur garderoben definitivt så kommer det att vinnas mycket kunskap inom detta humanistiska akademiska ämne. Fler än en handfull män i varje land bygger numera världsbilden, och det började nog med Riksbankens ekonomipristagare till Alfred Nobels minne 1998, Amartya Sen. Nationalekonomi har slutligen blivit makroekonomi, till allas bästa om jag får säga min mening. Jag skulle inte ha kommit att tänka på att den svarta marknaden i utvecklingsländer kan förklara hur det i den synbarliga världen kan framstå som om det är ekonomisk kris samtidigt både i Väst och i arabvärlden/Afrika, om det inte hade varit för diskussioner om nationalekonomi på nätet, som jag deltagit i. Det kan vara kris för den vita marknaden i Afrika och arabvärlden samtidigt med en kris i Väst, utan att det berör andra än den styrande eliten i arabvärlden/Afrika och den vita marknaden i väst. Det kan till och med vara kris i Väst och i Asiens förhållandevis stora vita marknad samtidigt, men nog inte simultant med en kris i den svarta marknaden i arabvärlden/Afrika. Men frågan kvarstår om ekonomiska transaktioner sett i ett makroperspektiv förutsätter egentliga samlag eller giftermål, eller ens flirtande? Det kan vara att det enda som behövs är att människor överskrider gränser, och byter jobb. I så fall ser det inte bra ut för Sverige, för då behöver kriser i arabsamhällen både inom och utom landet inte innebära att någonting går tillbaka i ansiktet på arabiska män (förutom fattigdom), vilket i sin tur innebär att arabiska män är fördömda för evigt, om inte någon dåre skapar ett nazirike som ger igen genom att beröva alla araber livet. Ibland tror jag att arabiska män föredrar det ödet framför att befria sina kvinnor. Men inte jag! Jag är visserligen för dödsstraff och reella livstidsstraff baserat på brott och inte etnicitet, mycket för att så många som möjligt ska få vad de förtjänar på jorden så att de kan leva för evigt tillsammans med resten av oss i himmelen, om deras offer kan få closure, utan att de goda samtidigt får lida på jorden. Jag tror att många människor såg det på samma sätt i USA, ”May God have mercy on your soul” säger ju prästen avslutande till den dödsdömde i USA när han skall avrättas. Jag har dock avskaffat nödvändigheten av en Guds intervention genom att förklara de nationalekonomiska olikheterna mellan Väst/Nord kontra Syd med detta inlägg. Men bara för att någonting övergripande vetenskapligt är förklarat så betyder det inte att Gud inte finns, inte ens om vi hade svaret på allt okänt i hela universum så skulle det bevisa att Gud inte finns, det skulle endast bevisa – för mig – vilka verktyg han har använt för att skapa världen.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 10/10/2010, ”Alla vägar bär till Lund”

_____________________________________________________________________

Komplettering, nya teorier 14/4/2011

Dollarsedlars värde får en väldig inflation i länder som Irak t.ex. (det finns många andra länder där värdet på dollarn rasar så fort sedlarna tar sig in i landet), och detta oavsett världskonjunkturen. Det är därför som människosmugglare kan ta hundratusen dollar för att smuggla in en flykting från Afghanistan till Sverige. Ingen fattig svensk skulle ha råd med att betala 100 000 dollar i ett sådant syfte för att få ett osäkert bättre liv i USA t.ex.. Trots det så är 100 000 dollar mycket pengar för en fattig även i Afghanistan eller Irak, men inte lika mycket som i Väst. Det är naturligtvis endast inofficiellt det nominella värdet på dollarn i länder som Irak och Afghanistan, eftersom detta värde gäller tjänster och varor på den svarta marknaden. Det föreligger synbarligen en diskrepans mellan att Irak och Afghanistan är så fattiga länder, när dollarn genomgår en hög inflation (på den stora, stora svarta marknaden) så fort den tar sig in i landet, i förhållande till hur det är i Västvärlden där värdet på dollarn är relativt likvärdig den inhemska valutan, om denna inte är Evro eller Pund som ju bägge är likvärdiga. I Väst föreligger det ju en korrelation mellan högkonjunktur och inflation (men det finns på senare år även stagflation – lågkonjunktur och inflation). Stagflation tycks vara synonymt med denna diskreperande lokala valutaföreteelse med dollarn i u-länderna, men även i-länder med hög andel immigranter från främst Afrika och arabvärlden upplever emellanåt en begränsad stagflation. Denna diskrepans mellan arabvärlden och Västvärlden är emellertid skenbar eftersom valutan ifråga är amerikansk och inte inhemsk trots att den troligen används för högteknologiska kapitalvaror i Afghanistan och Irak, och valutan är svart i de senare länderna. Den lokala inhemska valutan fluktuerar mycket lite. Riksbankens tryckpressar i USA måste gå för högtryck för att detta ska vara möjligt. Men det är möjligt att idag så är en stor del av de svarta dollarna illusoriskt elektroniskt överförda från ett bankkonto till ett annat och existerar inte i tryckt form. Men det är troligen fortfarande fråga om svarta pengar, kanske gråa.

Pengar skapas i länder som Tyskland och Sverige och Kina, och i varierande grad länder i EU och i USA. Sedan tar dem sig ut från Tyskland och Sverige till resten av EU, mycket Grekland och Irland, och nu står Portugal på tur, bidragsvägen eller tiggarvägen till stater som inte vill bidra utan vill leva högt på rikare länder, eftersom makroekonomi handlar om kvinnor. Ju friare kvinnor desto allmänt rikare land, som förutsätts av andra ondskefullare män ska betala till dem! Alternativt så är flödet av evro och dollar till små slavländer som Dubai, Kuwait och Abu Dhabi konstant vilket medför en mycket elitistisk välfärd för en minoritet, medans trälarna håller landet på fötter. En slavstat kan leva högt på sina undersåtars blod, svett och tårar (de asiatiska slavkvinnorna) utan att för den sakens skull släppa sina egna kvinnor fria. Men utan sina oljekunder i USA, Europa och Asien så skulle inte Dubai, Kuwait eller Abu Dhabi ha något välstånd för någon, utom en mycket mindre klick superelitmänniskor, inte ens om de har slavarna kvar. Vi svenskar och tyskar skulle klara omställningen bäst om oljan till Väst sinade, trots att vi lever i kalla klimatzoner, förutsatt att vi inte börjar se våldtäkt som kulturellt och religiöst berättigat, i synnerhet om det är vi själva är som begår illdådet, inte heller i krig. Det är faktiskt det som är den springande punkten! Tillsammans med ett slavsystem så var detta anledningen till att Nazityskland kunde uppehålla en hög levnadsstandard, tills landet brakade ihop under bombmattorna. Vad ont man än kan säga om Nazisterna i Tyskland och andra länder så var de i alla fall inga våldtäktsmän. Aldrig har jag någonsin hört talas om en etnisk rensningsvåldtäkt av tyskar, britter eller amerikanare under vk2. Det att vi tänker så (det kan också vara i meningen att vi inte tänker så, beroende på vilken sida man ser det ifrån) är anledningen till att vi lever i allmänt välstånd i våra länder, än så länge. Sedan att ”våldtäkt” kan vara relativt om man ser det som att kvinnor känner sig tvingade att ingå sexuella kontakter med andra dominanta etniciteter, som tyska nazister och japaner under vk2, för att rädda sina egna liv är något som inte har diskuterats i de flesta länder. Det sociala kapitalet som vi har i Tyskland och Sverige kommer sig av ett någorlunda rättfärdigt tänkande hos allmänheten och ett högt moraliskt tänk hos eliten (få av dem finns i regeringen och riksdagen), vare sig Gud står på vår sida mot kvinnoförtryckarna, eller han inte finns och vi är bättre eller effektivare på ett ickemoraliserande sätt. Alternativet är ju att han finns och är hjälplös, då det är ”fel” människor som lever i allmänt välstånd. Vi är bättre människor än de flesta människor, Mormonerna i Utah undantagna, deras ideal kan jag inte leva upp till själv. Men även Utah har sina rötägg, precis som vi har det.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 14/4/2011

Posted in Etnologi, Historia, National- och Makroekonomi | Taggad: , | 1 Comment »

Förklaringen till Stagflation och det att hela världen tycks genomlida lågkonjunktur och arbetslöshet samtidigt.

Posted by Roger Klang på oktober 10, 2010

Uppdaterad den 6/11/2010:

”En rik turist kom in på byns hotell, lade en tusenlapp på disken och bad om en nyckel för att titta på ett rum. Hotellägaren blev glad, tog tusenlappen och sprang till kötthandlaren och betalade sin skuld på tusen kronor.

Kötthandlaren sprang i sin tur till bonden och lämnade tusenlappen som han var skyldig. Bonden tog tusenlappen och sprang till mackägaren och betalade en skuld på diesel.

Mackägaren blev glad och sprang till byns hora och betalade sin skuld på 1000 kr. Hon sprang i sin tur till hotellet, glad i hågen lade hon upp tusenlappen på disken och gjorde sig därmed skuldfri på hotellet.

Just då kom turisten ned, han var inte nöjd med rummet så han tog tillbaka tusenlappen som låg på diskan och drog därifrån. Det blev stor glädje i byn, ingen hade tjänat några pengar men alla blev skuldfria.” – slut citat http://singingdogblogg.wordpress.com/2009/12/31/ar-detta-losningen-pa-en-skakig-ekonomi-ar-2010/

Ovanstående historia ger en sann bild av nationalekonomi. Det är nog ingen slump att det var en hora inblandad i historien, där både tjänster och varor såldes. Den som vill försöka knäcka gåtan hur transaktionerna kan ha kunnat äga rum bör nog ta fasta på att horan både hade köpt och sålt en tjänst, och att hotellägaren nog får ses som en bank i denna historia. De som inte tror mig när jag säger att Nationalekonomi handlar om kvinnor (om man bortser från ”gay money” som man brukar kalla det för) kanske får se sig överbevisade med denna historia? Men i verkligheten så har ingen transaktion ägt rum i historian, eftersom alla blev skuldfria men samtidigt blev av med sina identiska fordringar i kronor. Summan i detta exempel är plus minus noll för alla inblandade. Det är dock så transaktioner fungerar i verkligheten, varor och tjänster förbrukas men pengar byter bara ägare. Nya pengar trycks och inflationen devalverar värdet på pengarna, men ekonomin har vuxit samtidigt. Tills en finansbubbla dyker upp, då försvinner en del av pengarna utomlands och andra låses i sparande, vilket gör att färre pengar är i omlopp på hemmamarknaden samtidigt som reella värden som fabriker läggs ned. (Arbetslöshet eller lågkonjunktur har traditionellt följts av en lägre inflation eller till och med deflation – deflation betyder värdestegring av valutan och inflation innebär värdeminskning men fler sedlar i omlopp.) Men hur förklarar man det nya fenomenet stagflation (stagflation = lågkonjunktur med en medföljande högre inflation)? Sannolikt beror det på att en del av den marknad (kvinnor/arbetstillfällen) som vid en finansbubbla förloras till utlandet förloras till alla dem människor som flyttat hit från tredje världen till de västeuropeiska länderna och USA, samt till alla de som flyttat till Sverige, i vårt fall, från europa och USA, människor som samtidigt till stor del är en del av vårt vita ekonomiska inhemska system. Det är till den gigantiska svarta marknaden i främst tredje världen, som handlar med dollarsedlar eller evro, mycket av pengarna försvinner vid lågkonjunktur medan andra svarta pengar byter ägare här hemma. Jag kan säga att jag går omkring med 250 danska kronor i plånboken, som jag inte vill växla in på Forex då det kostar för mycket – 50 danska kronor kostar det för att vara exakt. Jag använder dem istället nästa gång jag åker till Danmark, vilket jag gör väldigt sällan. Därmed har jag bidragit till Danmarks ekonomiska kris. Sedan tillkommer ytterligare en faktor – svarta pengar, oftast i form av dollarsedlar, får snabbt ett annat värde när dem handlas med under bordet. En snabb inflation på dollarn på den informella marknaden, såsom har skett i t.ex. Irak, äger sannolikt alltid rum.

Frågan är om jag uppfinner hjulet igen med mina teorier, jag har ju ingen formell ekonomisk utbildning, men jag tror inte det. Nationalekonomins ”själ” har ju varit nationella hemligheter till begränsad nytta fram tills helt nyligen. När den nu släpps ut ur garderoben definitivt så kommer det att vinnas mycket kunskap inom detta humanistiska akademiska ämne. Fler än en handfull män i varje land bygger numera världsbilden, och det började nog med Riksbankens ekonomipristagare till Alfred Nobels minne 1998, Amartya Sen. Nationalekonomi har slutligen blivit makroekonomi, till allas bästa om jag får säga min mening. Jag skulle inte ha kommit att tänka på att den svarta marknaden i utvecklingsländer kan förklara hur det i den synbarliga världen kan framstå som om det är ekonomisk kris samtidigt både i Väst och i arabvärlden/Afrika, om det inte hade varit för diskussioner om nationalekonomi på nätet, som jag deltagit i. Det kan vara kris för den vita marknaden i Afrika och arabvärlden samtidigt med en kris i Väst, utan att det berör andra än den styrande eliten i arabvärlden/Afrika och den vita marknaden i väst. Det kan till och med vara kris i Väst och i Asiens förhållandevis stora vita marknad samtidigt, men nog inte simultant med en kris i den svarta marknaden i arabvärlden/Afrika. Men frågan kvarstår om ekonomiska transaktioner sett i ett makroperspektiv förutsätter egentliga samlag eller giftermål, eller ens flirtande? Det kan vara att det enda som behövs är att människor överskrider gränser, och byter jobb. I så fall ser det inte bra ut för Sverige, för då behöver kriser i arabsamhällen både inom och utom landet inte innebära att någonting går tillbaka i ansiktet på arabiska män (förutom fattigdom), vilket i sin tur innebär att arabiska män är fördömda för evigt, om inte någon dåre skapar ett nazirike som ger igen genom att beröva alla araber livet. Ibland tror jag att arabiska män föredrar det ödet framför att befria sina kvinnor. Men inte jag! Jag är visserligen för dödsstraff och reella livstidsstraff baserat på brott och inte etnicitet, mycket för att så många som möjligt ska få vad de förtjänar på jorden så att de kan leva för evigt tillsammans med resten av oss i himmelen, om deras offer kan få closure, utan att de goda samtidigt får lida på jorden. Jag tror att många människor såg det på samma sätt i USA, ”May God have mercy on your soul” säger ju prästen avslutande till den dödsdömde i USA när han skall avrättas. Jag har dock avskaffat nödvändigheten av en Guds intervention genom att förklara de nationalekonomiska olikheterna mellan Väst/Nord kontra Syd med detta inlägg. Men bara för att någonting övergripande vetenskapligt är förklarat så betyder det inte att Gud inte finns, inte ens om vi hade svaret på allt okänt i hela universum så skulle det bevisa att Gud inte finns, det skulle endast bevisa – för mig – vilka verktyg han har använt för att skapa världen.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 10/10/2010, ”Alla vägar bär till Lund”

Posted in Etnologi, Historia, National- och Makroekonomi | Taggad: , | 2 Comments »

Flyget är kanske en liten miljöbov, men det är ingen miljöbov för växthuseffekten! Varför säger man inte det då?

Posted by Roger Klang på september 22, 2010

Det finns dem som säger att flyget är en miljöförstörare. Jag säger att de har fel, flyget är en miljösparare – och en nödvändighet för våra ekonomier! (Det är inte utan anledning som pengar kallas ”kapital”, från latinets Capita, eller person. Det är heller inte utan anledning som nationalekonomi är ett humanistiskt ämne på universiteten.) Enligt dokumentären ”Trängsel i skyn” så slukar flyget stora mängder bränsle, det nämns att en tur- och returresa mellan New York och Heathrow förbrukar lika mycket bränsle på en dag som en tung personbil förbrukar på ett år. Men då ska man komma ihåg att i en bil reser kanske fyra eller fem personer, i jämförelse med de 60-200 personer som reser i ett flygplan. Det är nog ingen tillfällighet att de tar exemplet ”över Atlanten”, för samma resa tur och retur med bil London-New Dehli spyr i realiteten ut enorma mängder mer växthusgasutsläpp mot motsvarande flygtrafik London-New York. Men genom att ta exemplet London-New York antyder de att man inte kan göra en sådan jämförelse, trots att man kan och bör göra det, för vi kan ju inte stoppa allt flyg mellan Nordamerika och Europa. Nu finns det ju även andra utsläpp än förmodat växthusskapande koldioxid, som flyget släpper ut, jag räknar upp kväveoxider, oförbrända kolväten och kolmonoxid. Huruvida bilar släpper ut dessa ämnen eller andra giftiga ämnen i en jämförbar utsträckning återstår för er att ta reda på, men de släpper i alla fall ut samma slags restprodukter som flyget. Men vilken flygplanstyp, vilka förseningar och vilken passagerarbeläggning i procent anspelar de på när de jämför flygets bränsleförbrukning med bilens, det är stor skillnad?! Globalt så beräknas flyget svara för c:a 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthuseffekten. Flygplansmotorerna har sedan 1970-talet minskat mängden giftigt kolmonoxidutsläpp (alltså inte koldioxidutsläpp som åtminstone till del tas upp och omvandlas till kolhydrater av växter) med 80 procent, och kolväten och partiklar med 60 procent. I de modernaste motorerna har även kväveoxidutsläppen sänkts med 30-40 procent. Flygplan har en relativt lång livslängd – 20-30 år, därför måste man räkna med att det tar lång tid för den nya tekniken att få genomslag på marknaden.

Om jag flyger från JFK-flygplatsen i New York till Stockholm Arlanda i en Boeing 777-300 (medelstort plan med några år på nacken, 16 år för att vara exakt, men modellen 300 har enbart 7 år på nacken) så kommer jag att förbruka 157,58 kg bränsle vid en 90-procentig beläggningsgrad (beläggningsgrad = antal passagerare i procent), eller grovt räknat c:a tre fulltankningar av en stor personbil. Enligt transportstyrelsen alltså. Men ta inte mitt ord på det, räkna själv genom att följa den här länken: http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Miljo/Berakna-flygresans-utslapp/Berakna-utslapp/ Tre fulltankningar på lite mer än 50 liter åt gången i en stor bil, för mig och tre andra vuxna härifrån Lund 90 vägmil norr om Stockholm, alltså 150 mil landvägen högt räknat. Samma bränslemängd tar mig (och endast mig) över 2000 mil fågelvägen till New York. Det blir en över 4 ggr så hög effektivitetsgrad för flyget om det har en 90-procentig passagerarbeläggning jämfört med bilen förutsatt att bilen har en förare och tre vuxna passagerare, med allt det positiva det innebär för miljön. I verkligheten så har en bil ofta inte tre passagerare, utan kanske bara en förare på väg till och från jobbet, och då är en Boeing 777-300 med en 90-procentig beläggning 7 ggr så bränslesnål som en bil, och därmed i teorin 7 ggr så lindrig mot miljön. Flyget är som en buss miljömässigt, och bussar vill väl alla miljöfrälsta ha fler av? Kruxet är ju som sagt att man inte kan köra bil från Lund till New York, men det är en ytterst vek ursäkt för att inte ta flyget när man behöver det. I praktiken så tillkommer det underhåll och byte av delar på en bil, som medför ytterligare tung trafik, också även vid vägbyggen och vägunderhåll som ur miljöhänsyn är dåligt. En Boeing 777-300 med endast en 65-procentig beläggningsgrad, förbrukar bränsle som motsvarar 212,35 kg per person från Arlanda till JFK, alltså ungefär lika mycket bränsle som en äldre stor bil förbrukar landvägen från Ystad till Haparanda. Det skiljer alltså drygt 50 kilo bränsleförbrukning per person, på en 65-procentig och en 90-procentig beläggningsgrad på en Boeing 777. Sedan finns det plan som förbrukar mindre bränsle, men i alla fall 747:orna flyger inte från Arlanda.

Så långt flyget versus bilen. Alla är väl överens om att vi inte kan sluta färdas över Atlanten, utan att tvingas skära ner kraftigt på välfärden? Men hur skulle det bli om vi istället för att ta flyget över Atlanten tog båten? Det danska rederiet Maersks tusenhövdade fartygsflotta släpper ut över en miljon ton svaveldioxid per år. Det är lika mycket som 9 miljarder bilar (9 000 000 000 bilar) – tolv gånger så många bilar som det finns på jordklotet. Enbart Emma Maersk, världens största containerfartyg, släpper ut lika mycket svaveldioxid som 50 miljoner bilar (50 000 000 bilar). Båten är alltså ingen lösning, den är så underlägsen i utsläppsavseende att jag här helt slutar jämförelsen mellan båten och flyget utan vidare diskussion.

Till flygets ytterligare försvar så finns det mycket mera bränsle att spara inom denna bransch, vilket indirekt medför miljöförbättringar, än inom bilbranschen. Med GPS-navigering i framtiden så kommer ett flygplan som flyger från Toronto till Los Angeles att flyga 3035 kilometer, i jämförelse med dagens 3080 km. Skillnaden beror på att flygplan och missiler inte kan färdas den rakaste sträckan för att nå sin destination utan måste flyga i en halvcirkel, på grund av jordens krökning och rotation. Med GPS flyger man rakast möjliga väg, istället för en matematiskt uträknad rutt. Den minskningen med 45 kilometer skulle spara in 100 kg bränsle för varje flygning. Ytterligare bränsleförluster kan sparas in genom ”advanced decent approaches”, alltså effektiviserade landningar, samt genom att låta planen på marken vänta i större utsträckning än planen i luften och komprimerande av de luftburna flygplanens inflygningsrutter, som kan uppnås genom ny teknologi i luftfartsövervakning. Kritikerna menar att hur mycket flygbränsle vi än kan spara in genom teknologisk utveckling, så kommer utsläppen från flyget att öka i framtiden eftersom marknaden för flygtjänster växer. Och det är ju sant, men vi spar in utsläpp från ökad biltrafik i framtiden och allt som allt minskar utsläppen med många gånger mer än det expanderande flyget spär på! Och vi spar naturresurser. Det finns en invändning, och den är att om inte flyget fanns så skulle vi färdas kortare sträckor. Men i så fall så skulle den ekonomiska tillväxten regressera och vi skulle se slutet på välfärdssamhället som vi känner det med hög levnadsstandard. Som sagt var Kapital = Capita (person), med andra ord; inget eller begränsat resande mellan kontinenter = ingen eller begränsad gemensam marknad! Dessutom så är flyget en privat marknad, och som sådan lyder flygbranschen under lagen tillgång och efterfrågan, vilket när naturresurserna blir knappare och bränslet dyrare innebär att biljettpriserna kommer att höjas och att många därför kommer att avstå från att flyga lika ofta eller över huvudtaget. Marknaden för flyg kommer därför inte att bli lika brant stigande som somliga befarar, förutsatt att bränsle blir en bristvara. Vi har redan sett början på denna utveckling då världen skulle behövt 5-10 procent mer petroleumprodukter vid högkonjunktur, vilket har medfört att oljan blivit mer än dubbelt så dyr per fat som för tio år sedan. (Men det ska sägas att Irakkriget har orsakat en stor del av den ökade prisutvecklingen på olja efter 2003, och andra krig i framtiden kommer kanske att göra det också.)

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 19/9/2010

Posted in Etnologi, Geofysik och klimatforskning, National- och Makroekonomi | Taggad: , | Leave a Comment »

Det rörliga klassamhället och kokainmissbrukarnas (o)skuld till knarkkartellernas existens och gärningar i Colombia.

Posted by Roger Klang på augusti 15, 2010

Hillary Clinton beskyllde häromsisten offentligen kokainmissbrukarna i USA för kokainindustriproblemet i Columbia eller tredje världen, genom att ge ord åt en populär kontemporär myt som hon därmed spred till omvärlden (omvärlden = utanför USA:s gränser). Det synsättet kommer att komma till Sverige också, det är bara så att USA ständigt ligger före i socialisternas (demokraternas i USA) självförnekande personlighet, var så säkra. Påståendet som Hillary Clinton kastade fram om de amerikanska kokainmissbrukarnas skuld för den organiserade brottsligheten i Colombia är helt enkelt inte sant i USA, lika lite som det är sant i Sverige. Det är lika bra att jag bemöter och desarmerar det illa underbyggda argumentet här och nu, istället för att vänta tills det kommer till Sverige. (Ja, egentligen är det bara ett svepande påstående, för inget egentligt argument har anförts. Men här kommer i alla fall ett emot!)

Jag antar att när kokainmissbrukarna får en överdos och dör i USA så är det deras eget fel och inte knarkkartellernas i Colombia, Hillary? De rika svinen skulle ju inte ha köpt kokain i första rummet, så de får skylla sig själva, eller hur? ”De är ju skyldiga till att knarkkartellerna har förstört samhället i columbia och distribuerat det kokain som har dödat dem!”. Här ser man det systemfel som kommunister och socialister alltid fastnar i! Och det är påståendet att vi skulle ha olika samhällsklasser med vattentäta skott baserade på inkomst och arv, när det i själva verket finns betydligt fler faktorer utöver ärvda pengar som avgör en persons välgång och välfärd. Åtminstone välfärd i den meningen jag menar. Argumentet mot att socialisternas begrepp ”klassamhället”, med sina tillkortakommanden i att jämföra även själsliga värden och familjevärden samt oförmåga att inse att traditionella ’klassresor’ är en realitet i USA och Europa och långt ifrån har vattentäta skott vare sig uppåt eller nedåt, kallar jag, måhända inte först av alla, för ”det rörliga klassamhället” (det är fullt möjligt att termen redan är uppfunnen i USA av någon framsynt statsvetare eller politiker). Viktigare än brist på ärvda pengar för välfärd, på den negativa sidan, är om man som barn växer upp med en eller två alkoholiserade föräldrar, om man som barn växer upp i ett kärlekslöst hem, om man har en invalidiserande sjukdom eller är deformerad, om man är mobbad, om man har blivit sexuellt utnyttjad som barn m.m.. På den positiva sidan har vi återigen kärleksfaktorn, ju mer kärlek ett barn får desto troligare att det barnet är ett av dem barn som växer upp och får ett ordnat liv och eventuellt rikedom om de söker det. Ytterligare positiva faktorer är om man har blivit intellektuellt stimulerad som barn, om man har fått en god uppfostran m.m.. Sådana motpolernas uppväxtförhållanden kan vi alla ha, fattig som rik, men ofta så är det en kombination av negativa och positiva faktorer som avgör vår välmåga! När de positiva faktorerna överväger så ökar sannolikheten för ekonomisk framgång och trygghet. De många faktorerna överkommer den enda övriga osäkra faktorn ”ekonomi” och har mycket större impact på en individ eller familj över tid! Min argumentering om en ”emotionell klasstillhörighet” bevisas just av att det finns överklassknarkare som snortar kokain, för det finns ingenting som säger att missbruksproblem är mindre allvarligt för att man är rik, beroendet är detsamma och därmed så är motivet för att knarka detsamma. De flesta skulle väl hålla med om att det inte finns någon ondska bakom ett missbruk, det finns bara ondska bakom profiterandet på missbruket. Till argumenteringen om det ”ekonomiskt rörliga klassamhället” ska läggas att i Europa och i synnerhet i USA så röstar till stor del de ekonomiska samhällsklasserna inverterat, dvs de högutbildade och välbärgade röstar vänster och de fattiga (ibland fattiga) vita arbetarna röstar höger. Det är inte heller pengar som avgör om vi tar revansch från det emotionella bagaget (huvuddelen av ”det rörliga klassförhållandet”), för maskrosbarn som tar sig fram mot alla odds finns inom alla samhällsklasser! Min egen far t.ex. var barnhemsbarn upp till puberteten, men läste sig först till flygmekaniker i tidig ålder, sedan till civilingenjör som han jobbade som inom näringslivet under ett antal år, och senare i livet tog han en civilekonomisk examen bara för att sluta som taxichaufför vid senare år. Han utvecklade också alkoholism mitt i sin civilingenjörskarriär i 35-årsåldern men blev vid 48 års ålder nykter alkoholist under resten av sitt liv. De sista åren av sitt liv var han sjukskriven för sin dåliga rygg. Men han fick även fyra barn i sitt liv, som han tog hand om med varierande framgång, varav jag är ett. Det gick mycket bra tills han blev alkoholist, och min halvbror föddes under den perioden, fast han var bara i 5-årsåldern när pappa blev nykter alkoholist. Så var det ett framgångsrikt liv? Det var sannerligen en bergochdalbane-klassresa i traditionell mening alla fall! Pengar och utbildning, eller traditionell ’klasstillhörighet’, är nästan den enda välfärdsfaktor som vi kan ändra på själva i vuxen ålder, åtminstone i Europa och USA! Det finns inget egentligt och cementerat klassamhälle vare sig uppåt eller nedåt i inkomstligan i Europa och USA, och därmed finns det ingen skuld för kokainmissbrukarna, de är just missbrukare. Det är de omänskliga och hänsynslösa knarkbaronerna och knarkkartellerna i Columbia som är skyldiga till kokainmissbruket i USA och därmed kokainmissbrukarens överdos och död. Det är kokainmissbrukarna som är offren, så som det alltid har varit förut, och det är en tidlös sanning! Ja, kokainisterna har ett ansvar för sitt eget missbruk och därmed sin för tidiga död, men jag menar att de inte samtidigt har ett ansvar för Bogotas knarkkartellers själlösa drogdistribuering för det! Ska man tala om att individen har ett ansvar för sina handlingar så måste man ju inse att knarkbaronen har ett omätbart större ansvar för knarkdistribueringen till USA och våldet och kriminaliteten i Colombia än kokainisten! Annars skulle man ju kunna anklaga de fattiga svarta crackrökarna och heroinisterna för att vara skyldiga till knarkhandeln över gränserna och kriminaliteten i Colombia och Afghanistan etc, och de tillhör inte alls samma socialgrupp eller ”klass” som kokainmissbrukarna. Ska Hillary ge dessa etniskt diversifierade individer i USA skulden för kriminaliteten i Bogota så har hon ju helt missat sitt syfte, inte sant? Så som ni förstår så kan det inte vara de amerikanska drogmissbrukarnas skuld eller ens de columbianska drogmissbrukarnas skuld, att drogkartellerna spränger och skjuter ihjäl drogbekämpande människor i Bogotas rika och fattiga kvarter och exporterar knark till USA. Man måste skilja på distributör och missbrukare under alla omständigheter, vare sig denna är columbian eller vit amerikan, fattig som rik, pengar har ingen bäring på missbruksberoende och girigt beteende!

Skulle rika narkotikamissbrukandes mödrars sorg vara mindre värd? Skall vi hålla inne med vår empati för dessa mödrar för att deras missbrukande söner är rika? Om inte, vad är det som moraliskt skiljer en tusenkronorsdrog från en cracksten, i synnerhet som crack bara är en biprodukt vid kokainproduktionen? Vad är det då som gör den fattiga svarta modern till en crackrökare mer ömkansvärd än den rika vita modern till en kokainmissbrukare? Pengar? Bägge fruktar ju för sina barns liv!

Inte heller går det att argumentera för att de rika vita kokainmissbrukarna är orsaken till att de fattiga svarta crackrökarna missbrukar crack enbart därför att crack är en biprodukt till kokain. Bägge grupperna är missbrukare, det ena missbruket är inte värre än det andra, och både crackrökare och kokainister är när allt kommer till kritan bara människor, inte raser. Knarkbaronerna och knarkdistributörerna däremot är fortfarande ondskefulla maffiosos som lever på andlig och ekonomisk misär! Att de senare råkar vara födda och lever i Colombia betyder inte att man kan dra alla colombianer över en kam för det, för då skulle man begå samma systemfel som Hillary Clinton gör och klassificera folks existensberättigande genom ’racial profiling’! Det är ju det hon gör när hon anklagar de rika, underförstått den ’vita överklassen’, för att vara orsaken till ondskan i Colombia. Jo, jag sade ondskan i Colombia och kan därmed bli anklagad för ’racial profiling’ själv, men jag kan faktiskt inte hjälpa att kokaplantans ursprung är Sydamerikas djungler och att acceptansen där för att tugga kokablad förmodligen bidragit till maffiaproblemet med kokainraffinerandet och våldet de senaste fyra-fem årtiondena, i en djungelrik stat nära den amerikanska gränsen. (Men ingen colombian kan beskyllas för att vara ond för att han eller hon har en acceptans för det kulturella tuggandet av kokablad, det vore som att säga att jag är ond för att jag vill släppa vin- öl- och spritförsäljningen till den privata marknaden, låt vara under kontrollerade former.) Mitt uttalande har alltså ingenting med ras att göra, möjligen nationalkaraktär i så fall, men det kan vi diskutera över en kopp kaffe min meningsmotståndare och jag. Men även om vi talar nationalkaraktär så har de dem föräldrar de har, och de föräldrar man har avgör vem man blir (men inte nödvändigtvis vad man gör). Det har ingenting med ras eller färg att göra, det handlar om vilken bakgrund man har! Det har inte människor som Obama förstått tillfullo, men han har hört inner city gangs säga orden, bara för att i nästa stund höra dem säga att allt som betyder någonting hänger på rastillhörighet. Obama är som Arnold Schwarzenegger, som säger att han är ”American by choice”. Nåväl, Obama är svart by choice! Alla adoptioner över rasgränserna genom historien bevisar att identitet framförallt är en fråga om vem ens föräldrar är, men till en liten del också vilken miljö man växer upp i, men absolut inte under någon omständighet vilken ras man tillhör. Den som hävdar det är rasist! Adopterade som dissas på grund av ras reagerar som man kan förvänta sig, som någon av deras adoptivföräldrar skulle reagera. Hillary Clinton är själv vit överklass och har inget existensberättigande i USA enligt henne själv, men det tycks hon inte inse. Men det är klart, hon har ju aldrig prövat kokain. Man (eller i detta fall kvinna) kan dock bara svara för sig själv, inte hela sin familj!

Jag som skriver det här är klasslös men fattig! Jag tillhör däremot ett ’kast’ – de psykiskt sjuka (kast skiljer sig från klass genom att det i kastsamhället även finns socialt högtstående kastmänniskor, som har en prick i pannan men som är stigmatiserade, fattiga människor), som finns inom alla samhällsgrupper (vanligen så används ordet samhällsgrupper för ’klasser’, och det är det jag syftar på här).

Mvh Roger Klang, Lund Scaniae Sverige, den 15/8/2010

Posted in Etnologi, Historia, National- och Makroekonomi | Taggad: , | Leave a Comment »

Efter finanskrisen: Marknadsekonomins renässans eller dikotomiskt ojämlik välståndsfördelning; mellanstatligt och inomstatligt?

Posted by Roger Klang på maj 21, 2010

För c:a 2 ½ månad sedan skrev jag detta bidrag till en essätävling för Svensk Tidskrift, men utan att vinna, vilket var förvånansvärt lamt av juryn med tanke på att alla vinnarna skrev ideliga reitererade plattityder jämfört med min vågade innovativa essä full av integritet och guts. Å andra sidan hade jag slarvat och skickat in för snabbt, men det har jag rättat till här.

Efter finanskrisen: Marknadsekonomins renässans eller dikotomiskt ojämlik välståndsfördelning; mellanstatligt och inomstatligt?

Det är sant att kapitalismen dras med en åkomma, nämligen återkommande ”finansbubblor” eller finanskriser med mer eller mindre jämna mellanrum. Det som är lika sant är att kapitalismen, eller med ett annat namn – marknadsekonomin – än så länge har överkommit alla finansdalar (baisse) och krascher sedan tulpankraschen i Holland 1637, och finanstopparna (hausse) som hittills har föregått de återkommande finansdalarna når nya höjder varje gång med några års mellanrum (bibeln talade om sju goda år och sju dåliga år, för de gamla egyptierna). Kommunismen har inte just denna berg-och-dalbaneåkomma, men den fungerar inte bra för det. Kommunistiska stater befinner, och befann sig, i ständig ekonomisk baisse med en i bästa fall långsamt sjunkande ekonomisk kurva sedan 1970-talet. Deras hausse (eller baisse, det är samma sak för dem, om än att de saknar en börs), placerar sig välståndsmässigt långt under vår kapitalistiska baisse, för att inte tala om vår Hausse! Det är möjligt att med ett planekonomiskt samhällssystem leva nödtorftigt som en någorlunda fungerande stat, men inte hur länge som helst, åtminstone inte om vi ska tro på vad vi har lärt av 1900-talshistorien. Förr eller senare kapsejsar det planekonomiska samhället! Kapitalismen är historiens välståndsmässigt sett största vinnande koncept, och vi vet att den kommer att överleva kommunismen i antal år med åtminstone många årtionden. I det riktigt långa loppet så går alla civilisationer under, men ibland kommer dem igen, och då alltid i form av någon typ av kapitalistiskt system.
Fattiga människor i kommunistiska länder med planekonomi (ja alla var fattiga i de forna kommunistiska länder som hade planekonomi samt i dagens kommunistiska Kuba, vi säger väl uträknade människor istället då) kommer inte heller undan konjunkturnedgångar! (Få stater idag är renodlade kommuniststater, istället så har den ”illiberala demokratin” som det heter inom statsvetenskapen, intagit sin plats på världsarenan. Typexempel på illiberala demokratier är Venezuela och Ryssland.) Vi vet att också reformsocialistiska länder med marknadsekonomi, typ Sverige, betalar priset i form av fler fattiga och utslagna under lågkonjunkturer, oavsett vad vänstern säger eller önskar vore sant. Det spelar egentligen ingen roll vad de gör så länge de inte för en kapitalistiskt liberalekonomisk politik, för försöker man socialisera mera utifrån den nya försämrade situationen för de fattiga så har man inlett en ond spiral i hausse som baisse på börsen och det skapar en ökande fattigdom även för de redan fattiga och de uträknade, socialiseringen till trots. Det bästa och mest permanenta alternativet som står till buds för att motverka fattigdomen är kapitalismen eller den ekonomiska liberalkonservatismen. Uträknade människor i New York har det sannolikt bättre än uträknade människor i Havanna, oavsett konjunkturcykel och trots bistrare klimat och hårdare miljö, mycket beroende på att generösa människor i New York som skänker kläder och annat till de utslagna har större ekonomiska resurser än deras filantropiska motsvarigheter i Havanna, och det har dem på grund av det kapitalistiska systemet i New York. Det är en ”win-win situation” för att använda ett amerikanskt uttryck! Visserligen så är klyftorna större i reella värden mellan fattig och rik i New York än i Havanna, men utjämning av resurser har inget intrinsikalt värde (intrinsikalt värde = egenvärde, ett värde i sig självt) om också de fattigaste får det bättre med ett kapitalistiskt system än med ett planekonomiskt. Enligt en dokumentär på svensk TV från förra året så klarar uteliggare i New York sin hygien genom att slänga sina kläder när de har använt dem. Så trots att de inte kan duscha så får de tillräckligt med kläder från godhjärtade människor för att klara sig igenom en vinter utan att stinka allt för mycket. Att få tillgång till mat är för de förslagna heller inget problem, det får de av vänligt sinnade affärsidkare och från ”dumpsters”. Och man ska då komma ihåg att dumpstermat är mat som också äts av konkurrerande alternativa livsstilsmänniskor, som egentligen har råd med att köpa mat! Det enda riktigt negativa förutom stigmat, är att de hemlösa om de blir sjuka inte har råd med adekvat vård. Men jag undrar hur många uteliggare i Havanna – som ju ändå måste finnas där precis som i alla andra stora städer med olika politiska eller teokratiska system – som klarar sig från att stinka ner sin omgivning, och hur många klarar sitt dagliga födobehov utan att hemfalla åt lagbrytande? Jag tror inte ens att utslagna får vård i en kommunistisk stat som Kuba, när inte vanligt folk på Kuba får mer än allmänna hälsoundersökningar, bot mot benbrott och ingen eller högst begränsad specialistvård om vi bortser från mödravård (förlossningar) och vissa ryska specialiteter som ögonkirurgi. Ska man leva som hemlös så ska man leva i New York, men ska man bli sjuk som hemlös så ska man bli sjuk i Sverige, men man vill under inga omständigheter leva eller bli sjuk som hemlös i Havanna! Även om hemlöshet och hur hemlösa lever är ett symtom på ett samhälles rikedom alt. fattigdom, så är det inte detta som är den huvudsakliga poängen med mitt inlägg, men jag vet vad jag talar om när jag talar om hemlöshet. Låt oss därför gå vidare med mina resonemang:

Jag menar att vi inte bör se på finansbubblor som någonting annat än en rening av sjuka system och företag i finanssektorn! Finansbubblor är något nödvändigt ont, och ingenting att vara rädd för (om man inte är en av dem som blir arbetslös eller bostadslös, i vilket fall vi får hoppas att det är tillfälligt).

Vad är det då som gör att välfungerande kapitalistiska stater vinner i välståndsligan från hemlösa till riskkapitalister, i jämförelse med alla andra samhällssystem? Sveriges Riksbanks ekonomipristagare till Alfred Nobels minne 1998, Amartya Sen med hans semifilosofiska böcker, ger svaret att det beror på individens frihet i marknadsekonomier, inte minst kvinnans frihet. Det stämmer in på många länder, men inte alla! Kina är det ständiga undantaget från nästan valfri regel inom statsvetenskapen, även mot Amartya Sen´s teorier, men jag har lyckats nyansera dessa undantag lite! Kineser har visserligen en stor frihet för deras kvinnors val av män på deras egen bekostnad, men Kina har obefintlig politisk frihet för individen som sådan och det utgör därför ett aber för Amartyas teorier om välstånd och dess orsaker som han lägger fram dem. Efter 9/11 har vi sett hur USA har gått mot en mer fundamentalistisk riktning – även angående kvinnors sexuella frihet. Wait til you marry-rörelser och anti-abortion, men även inskränkningar i den personliga integriteten för alla i nationens namn har vuxit sig starkare i USA under Bush´s tid och detta kan komma att påverka den ekonomiska återhämtningen för världen som helhet. Jag menar att inskränkningen av den personliga integriteten genom fysisk bevakning av passagerare (om än att det främst drabbar unga araber) leder till att terrorister inte kan ta med sig bomber ombord på flygplan. Men jag säger inte att det är fel att vänta tills man gifter sig med att ha sex eller att abort är rätt, jag säger bara att kvinnans frihet i USA har blivit till en viss grad kväst efter 9/11, vilket har fortlevt även under Obamas administration. Åtminstone om man får tro kända feminister som Susan Faludi, och det är också min uppfattning som ser USA utifrån (det ska sägas att jag känner en del amerikaner också)! Fast än är det ljusår från USA till den kvävda våldspåtvingande tillvaron kvinnor lever under i länder som Afghanistan, Eritrea eller Etiopien m.fl. länder. Kvinnans frihet har stor betydelse för var någonstans man hamnar i välståndsligan, det är förmodligen därför som Kina är en sådan ekonomisk raket. Men det politiska systemet i Kina har inte hjälpt landet fram till välstånd, politiska system är inte heller obetydliga för det allmänna välståndet precis! Snarare så har Kinas kommunistiska regim hämmat en jämn mellan stad och landsbygd fungerande välståndsutveckling i hela landet. Så länge som partiet är allena-rådande i Kina så kommer ojämlikheterna mellan urbana områden och landsbygd att bestå, tror jag! (Jag kommer till det lite längre fram.) Även Indien kommer att få dras med betydande problem med utbredd fattigdom så länge som de har traditionella könsroller både i stad och på landsbygd, men framförallt på landsbygden vilket gör att klassamhället består mellan sådana som har prickar och sådana som är utan.

Man kan verkligen tala om ett klassamhälle i Indien till skillnad från i moderna väststater, på samma sätt som man kunde tala om ett klassamhälle i det forna Sovjetunionen med sina politruker som omöjliggjorde människors framtidsutsikter, eller varför inte klassamhället i Europa på 1800-talet som fick ¼ av Sveriges befolkning att emigrera till USA. USA av idag tror jag inte kommer att återhämta sig helt från krisen på grund av att de har fundamentaliserats till del, inte bara ifråga om kvinnors frihet utan även på grund av Bush´s statstortyr i strid mot konstitutionen, det senare inte så mycket på grund av att någon terrorist har blivit torterad utan mera på grund utav att en spärr har tagits bort från det konservativa USA. Ingen ensam man kan ersätta den här spärren, inte ens Obama, det märker man på olika debattforum i USA än idag. Men jag hoppas att jag har fel om USA! I annat fall så får väl vi européer axla världssamvetsrollen, varför inte Sverige som stat?! Om inte vi gör det så kan nämligen lågkonjunkturen per se, bli cementerad till någon grad även i Europa så som jag tror att den kommer att bli i USA om de inte bättrar sig snabbt.

Jag tror inte att Kina eller Indien kommer att uppnå ekonomisk autonomitet som supermakter, utan att gå igenom den långsamma process som vi européer gick igenom i form av arbetarrörelser mot konservativa krafter, eller franska revolutionen och den efterföljande kampen om konstitutionen med tidvis kejsarstyre och tidvis borgarstyre (i övrigt så liknar processen i Frankrike övriga Europas), eller något motsvarande förlopp typ det USA gick igenom (abolitionismen och inbördeskriget vilket ledde fram till den amerikanska konstitutionen och ett polemiserat tvåpartisystem). Det finns en skola inom statsvetenskapen som heter Positivism, och under den finns en gren som kallas för Rational Choice, som är en spelteori. De mest kända spelteorierna är fångarnas dilemma och supermakternas dilemma, varav den senare spelteorin som handlar om den nukleära terrorbalansen har influerat stora politiker som Ronald Reagan. Tankeexperimentet Supermakternas dilemma går ut på att tänka sig en kvadrat indelad i fyra mindre kvadrater. Till vänster om kvadraten tänker vi oss att det står Sovjet (rusta) och inuti kvadratens två vänstra indelade kvadrater står det JA i den översta och NEJ i den nedre kvadraten. Sedan tänker vi oss att det står USA (rusta) ovanpå kvadraten, och JA inuti den vänstra indelade kvadraten (vilken är densamma som den översta Sovjet-JA kvadraten) och NEJ inuti den högra. I JA-JA kvadraten (ovan och till vänster) står värdet 3. I JA-NEJ kvadraten (nedanför JA-JA kvadraten) står värdet 2. Då återstår det två indelade kvadrater till höger som är en NEJ-JA kvadrat med värdet 4 ovanför, och en NEJ-NEJ kvadrat nedanför med värdet 1. Det bästa värdet är 1 och det sämsta värdet är 4. Det bästa för USA (och alla andra) är alltså om varken USA eller Ryssland kärnvapenrustar (NEJ-NEJ) vilket ger värdet 1. Det näst bästa är om USA rustar och Sovjet inte gör det (JA-NEJ) vilket ger värdet två. På tredje plats för USA kommer om både USA och Ryssland rustar (JA-JA) vilket ger värdet 3. Och allra sämst räknade Reagan med att det skulle bli om USA inte rustade men Sovjet gjorde det (NEJ-JA) vilket ger det sämsta värdet 4. Det sistnämnda skulle med stor sannolikhet bli fallet om USA undlät att rusta, ansåg amerikanarna. Men om USA rustar så kommer även Sovjet att rusta, vilket skulle ge det näst sämsta värdet, nämligen 3, vilket med stor sannolikhet skulle leda till kärnvapenkrig i framtiden. För Reagan som hade lärt sig av den här spelteorin och ville undvika kärnvapenkrig fanns det en alternativ utväg; teknologisk kapprustning eller ”Star Wars” hette lösningen. Detta var bara lite historieundervisning, men jag vill lägga fram en långlivad spelteori som utspelade sig mellan de Besuttna (överklassen) och Arbetarna (underklassen) under andra halvan av 1800-talet, och som jag anser kausalt ligger till grund för vårt västerländska välstånd, åtminstone här i Europa! (För USA har jag en liknande men nära identisk spelteori, som ligger till grund för deras välstånd.)

Vi hade förenklat, två grupper av antagonister huvudsakligen på 1800-talet, Arbetare och Besuttna, bägge ville ha överhöghet. Vid Arbetare (ovan om kvadraten) kan man skriva ”Socialister” inom parantes, och vid Besuttna (till vänster om kvadraten) kan man skriva ”Arvsrätt” inom parantes. Det bästa för alla vore om bägge parter lade ner stridsyxan och förhandlade, men det vet vi att det gjorde ingendera parten. Det näst bästa för allas (kortsiktiga) bästa vore om de Besuttna lade ner sin kamp och Arbetarna fick fritt spelrum, men det hade varit Reformism och det hade slutat som i Ryssland 1917, och då hade vi inte fått det välstånd vi har idag på lång sikt. Det tredje bästa (eller näst sämsta) alternativet är att bägge parter fortsätter kampen, och det var det som skedde. Slutligen hade det kunnat gå så att Arbetarna hade lagt ner kampen och de Besuttna hade fått sin Arvsrätt, men då hade vi varit som fattigast idag i Sverige. Spelteorin tycks i verkligheten oftast sluta på terrorbalans (JA-JA) eftersom ingen litar på sina antagonister, om man inte hittar någon annan utväg! Poängen med exemplet är att vi hade ett reellt Rational Choice-dilemma i Sverige under 1800-talets andra hälft och in på 1900-talet, som ledde till en varaktig uppdelning och polemisering av politiken mellan konservativa och Socialister, även om styrkeläget mellan de två grupperna sällan var 50-50 inom något ekonomiskt och/alternativt politiskt område. De hade bägge sina styrkor och svagheter på olika områden, men Socialisterna hade trumf på handen på lång sikt på grund av att de var så många som ”tvingades” samarbeta med varandra enligt Rational Choice-dilemmat som jag presenterade ovan, för att uppnå en dräglig levnadsstandard för majoriteten landsmän (läs; sig själva och äganderätten över sina familjer, de slogs tillexempel inte för kvinnans rättigheter eller andra staters män). Jag tror att denna varaktiga politiska uppdelning i vänster och höger har varit av central betydelse för framväxten av allmänt välstånd i Europa på 1900-talet! Aristoteles kallade människan för ”det politiska djuret”, han visste inte hur rätt han hade, vi står alla någonstans på höger-vänsterskalan i olika kulturella system. Politik är en del av Homo Sapiens natur! Att utvecklingen mot sann demokrati och därmed välstånd gick långsamt i Europa var viktigt för att vi – de flesta länder – inte skrev en konstitution vid ett och samma tillfälle, som grundade sig på det upplysningsfilosoferna kallade ”samhällskontraktet” och ”ursprungspositionen”, varav det senare kan liknas vid att i en stat där ingen känner sin framtida position i samhället så delar man rationellt tårtan i lika stora bitar, om man bara kan komma överens om hur samhällskontraktet skall se ut. Samhällskontraktet kan för en del innebära att man tar hänsyn till att man känner sin rätt till sitt eget arbete i urspruingspositionen, som för John Locke, eller så utgår man från att ingen känner sina egna fysiska och psykiska förmågor, sin ras, sitt kön eller sina framtida tillgångar och tur, som den sentida John Rawls kallade ”okunnighetens slöja” (1971), och alla varianter av samhällskontrakt däremellan. ”Ursprungspositionen” är naturligtvis omöjlig att realisera som Rawls ser den. Men hej.., det är bara filososfi!

I USA:s fall kan man i en spelteori byta ut ”Socialister” mot ”Abolitionister”, men behålla ”Arvsrätt” för den andra sidan. Det pivotala (centrala) för USA:s framtida välstånd var att de fick sin konstitution och sina polemiska politiska friheter.
Kina och Indien har inte samma dilemma idag som Europa eller USA hade, och det är därför som jag inte tror att de kommer att nå samma grad av ekonomisk (och följaktligen politisk) autonomitet och allmänt välstånd som Europa och USA har idag, trots att Kina uppvisar en hög grad av frihet för kvinnan och Indien är en demokrati. Men den som kan visa på ett plausibelt och långsiktigt Rational Choice-dilemma för dessa länder idag – som kausalt kommer att leda till i Kinas fall en fungerande polemisk demokrati och i Indiens fall en friare kvinna och polemisk politik snarare än konsensusbeslutande, vilket är de enda möjligheterna de har att uppnå sina ambitioner om att bli politiska supermakter i det långa loppet – ska jag lyssna till. För enligt mig så kan man idag inte bli en politisk supermakt utan att samtidigt vara en ekonomisk supermakt, och en ekonomisk supermakt blir man inte utan en relativt hög grad av autonomi. Tyskland och Italien blev visserligen liksom Japan besegrade i krig (Tyskland två gånger) men dels är det ingen som har sagt att Tyskland och Japan är autonoma supermakter idag, och dels så återupptog tyskarna ”klasskampen” eller det som var kvar av klasskampen efter första och till viss del andra världskriget. Nazityskland och det imperiala Japan kunde ändå inte segra i sina imperialistiska strävanden i det långa loppet, för de var inga demokratier, det är åtminstone vad jag tror! Men Nazityskland var en slavstat och likaså Japan uppvisade starkt sådana tendenser, och slavstater alt. aphartheidregimer är per se rikare än de annars skulle ha varit om de inte hade haft några slavar men ändå samma politiska system. Vi kan bara titta på Dubai, Kuwait, Abu Dhabi, eller det f.d. Aphartheidsydafrika som man dessutom kan komparera (komparera = statsvetenskaplig term för; jämföra) med postaphartheidsystemet för de vita i Sydafrika, för att konstatera det. Det som skiljer Dubai, Kuwait och Abu Dhabi från det gamla Aphartheidsydafrika är att de tre förstnämnda inte har någon segregationslagstiftning, bara en tradition av att utnyttja utländsk arbetskraft till den grad att somliga, främst asiatiska arbetare, inte äger sin egen frihet. Så tyvärr så belönas inte bara godhet med välstånd, även slavstater kan leva (oförtjänt) gott. Kapitalet (pengarna) som en stat äger heter människor, och nationalekonomi är följaktligen ett humanistiskt ämne! Olje- och diamanttillgångar t.ex., kan i sig själva inte skapa allmänt välstånd för en stat, det är bara att titta på de flesta oljeproducerande arabstater för att inse det.

Imperiet Nazityskland skulle ha stått och fallit med Führern och hans rövargäng om det hade överlevt kriget! Inte ens det postrevolutionära mera oligarkiska men hierarkiskt uppbyggda Sovjetimperiet överlevde sina grundare av Lenins, Stalins, Chrustjevs och Brezjnevs generation. (Partiet hade en policy om att varje rysk statsledare med nödvändighet skulle ha deltagit i revolutionen för att kunna komma ifråga som statsledare, den successionen bröts först med Gorbatjov, och då vet vi hur det gick.) Det kortlivade imperiet Nazityskland grundade sig på en generation av ”kulturkrockare” som avlägsnade sitt eget emotionella bränsle från staten Tyskland. Även om Hitler hade haft en arvinge med Eva Braun så skulle ett av allmänheten erkänt successionskejsardöme inte kunnat ha upprätthållits någon längre tid med bibehållen teknologisk ledning över USA eftersom det hade krävt att Hitler var förmögen att låta folket blanda blod med icke-arier, vilket han inte var. Man kunde se ett konkret exempel redan vid tidpunkten för uppkomsten av A-bomben, hur Tyskland förlorade kunskap och talanger och tappade ledningen i universitetsvärlden. Före andra världskriget var Tyskland den ledande nationen och det självklara centret för forskarvärlden, under kriget flyttades det centret på grund av Nazitysklands kunskapsförakt (man kan bara nämna bokbålet i maj 1933) till USA, och där har det stannat sedan dess.
Jag nämnde att Tyskland återupptog klasskampen efter andra världskriget – det är en definisionsfråga när samhällsklasskampen i Europa transformerades och blev en könskamp som i USA, men man kan säga att idag så återstår det ingenting av klasskampen i Sverige i alla fall, och jag tror inte i Tyskland heller. Jag vågar påstå att det idag är viktigare för en person om han eller hon har blivit misshandlad av sina föräldrar som barn, om han/hon har haft alkoholmissbrukande eller narkotika/medicinmissbrukande föräldrar, om han/hon har blivit mobbad, hur han/hon ser ut – om personen är ful eller vacker, om han/hon har något annat handikapp, om han/hon är dum eller smart, än vilken ekonomisk status vederbörandes föräldrar hade, när ekonomisk status är något av de få saker man kan ändra på idag av ovanstående kriterier! I USA och i Sverige så kan varje person som vill, utan att gå igenom allt för omöjliga vedermödor, studera så länge de inte är alltför tröga.

Jag tror också att framväxten av könskampen under 1900-talets andra hälft ur de två politiska grupperingarna, med sin 50-50-numerär i framförallt USA, har skapat eller håller på att skapa optimalt välfungerande demokratier! Klassamhället är död, länge leve könskampen som har en 50-50 fördelning i åsiktsindelning bland män och kvinnor (även om män oftare är höger och kvinnor oftare vänster)! I framtiden, när den unga generationen har vuxit upp och styr Sverige, kommer därför balansen mellan blocken att vara jämnt fördelad vilket innebär att högern kommer att vinna hälften av valen, och slutligen efter 150 år så har vi äntligen sann demokrati genom att styrkeförhållandet mellan de två politiska huvudgrupperna är jämt fördelad i samhället, även om det inte är de två ursprungliga grupperna. Det kommer att gynna också vårt välstånd här i Sverige!

Roger Klang, Lund Scaniae den 1/3/2010

Posted in Etnologi | Taggad: | Leave a Comment »

Stenåldersmänniskan såg sig som civiliserad

Posted by Roger Klang på maj 19, 2010

I Vetenskapens Värld såg man hällristningar från en dalgång i italienska alperna, Val Camonica, hällristningar som var identiska med hällristningar på den svenska västkusten för 3000 år sedan, i Bohuslän 220 mil därifrån. http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld

Jag såg om de senaste fynden från stenåldern på Vetenskapens Värld på TV 2. Bland annat hade stenåldersmänniskorna ritat ett kors med en pil intill pekandes mot en hjälmbeklädd man. Någon trodde att det var en symbol för de fyra vindarna. I helvete heller, det var ett högteknologiskt vapen för tidpunkten, en bumerang! En del av hällristningarna var helt enkelt skryt; titta här eftervärldsmänniskor vad vi kunde åstadkomma, vi har det senaste, bumeranger och hjulet och snabba krigsskepp och handelsskepp. En del av hällristningarna var en civilisationers(!) monument. Krigsflottor avbildades. En del av hällristningarna hade religiös innebörd, vilket var ett sätt att forma en institution på barnstadiet. Religion då liksom idag hade antagligen ett inslag av kontrollerande och enande i sig. En del av hällristningarna var en efterlämning till senare generationer så att vi inte skulle glömma dem, precis som vikingarnas runstenar. Hällristningarna hade ungefär samma funktion som när dagens människa lämnade ett budskap genom en bild på en man och en kvinna tillsammans med en skiva med hälsningar i en rymdfarkost, till andra planeters civilisationer att beskåda, bara det att vi svenskar idag är dessa andra planeters civilisationer. Ingen stenåldersmänniska kunde föreställa sig att vi svenskar idag tretusen år senare skulle präglas av samma tänkande som dem själva, fortfarande upprätthållandes frihetsprinciper (med ett c:a 800 års avbrott för kvinnoförtryck). De trodde väl antagligen att kvinnoförtrycket skulle lägra sig för gott över oss en 200-300 år efter deras livstid. Ironiskt nog tror ingen nutida människa att stenålderssvensken hade en avancerad civilisation med ett försvar för mer än en liten enskild stam av människor, eller att olika stammar inom givna territorier hade en gemensam identitet. Vi har totalt missförstått varandra.

Det finns en liten möjlighet att vi hade en liten vikingatid redan på stenåldern där vi exporterade kultur söderut efter att en längre tid ha importerat kultur. Det som talar emot detta förhållningssätt är att rester av de stenåldersskepp som avbildats på hälleberget och som var av samma karaktär som skepp från medelhavet på den tiden, inte har hittats i Sverige när man har hittat andra skepp som liknar de mindre hällristningsskeppen. En sak är säker, människor flyttade från norr till söder och söder till norr under stenålderstiden precis som under vikingatiden (yngre järnåldern) och äldre järnåldern och bronsåldern. Det kulturella utbytet var stort, i synnerhet under vikingatiden, men det började i mindre skala under stenåldern och den megalitiska tiden och byggde upp. Det var även ett blodutbyte är jag övertygad om, för jag har aldrig hört talas om ett kulturutbyte som inte medfört interkulturella giftermål. Som blodutbyte var det ensidigt i form av utländska män och nordiska kvinnor, fram till vikingatiden eller motsvarande. Idag är det nästan bara svenskarna kvar som är precis som stenåldersmänniskan.

Jag har tänkt det här länge: Ingen ska inbilla mig att stenåldersmänniskan var en primitiv vilde. De hade antagligen komplexa samhällsförhållanden, institutionaliserade genom hällstenskonst och skeppssättningar likt dagens grundlag och maktdelning i institutioner som Högsta Domstolen och andra domstolar, vår tids formaliseringar, fast bara i mindre samhällen utspridda över stora ytor. Var skulle t.ex. vi vara utan skrivkonsten och papperet idag? Vi skulle förmodligen knacka in budskap i klippor! Kvinnostöld och kvinnoförtryck har existerat i eoner, minst 50 000 år. Min gissning är mellan 100 000 och 200 000 år, alltså nästan lika länge som Homo Sapiens har existerat, kanske lika länge. Det är tydligt att kvinnoförtrycket har spridits från Afrika och norrut, och förmodligen har den börjat i mindre skala men spridits exponentiellt ibland. Våra förfäder var liksom stenåldersmänniskorna i Val Camonica i Alperna väldigt känsliga och sårbara mot kvinnoförtryckarna eftersom egypterna med sin högkultur var väl instutionaliserade och högkulturella till skillnad från stenåldersmännen som på sin höjd kunde uppbringa ett outdoors Stonehenge på grund av att vi inte var så många och utspridda över stora ytor, men framför allt icke bofasta. Att vi inte var bofasta var en bekvämlighetsfråga, det var helt enkelt softare att vara jägare-samlare än bonde. Enligt Dick Harrisson så jobbade en stenåldersmänniska 3-4 h om dagen, och softade resten. Egypterna var som våra tiders amerikaner. Syd- och mellanafrikanerna var deras mexikanare och afro-amerikaner. Egypten var en stopp och en avledare österut för kvinnoförtryckarnas framfart till norr och egypterna fungerade som socker för flugorna när det kom till kvinnor. Men det är troligt att egypterna och senare de antika grekerna och romarna stal eller lockade till sig våra nordiska kvinnor även om de inte var kvinnoförtryckare, liksom amerikanarna gör idag.

Ovanstående börjar alltså förvandlas till ny forskning från misstankar, i alla fall misstankar hos mig. På samma sätt har jag länge misstänkt att Neandertalsmänniskan blandade sig med Homo sapiens. Det är misstankar från innan de uppmärksammade rönen. Kanske kommer även mina misstankar om att Neandertalsmänniskan inte riktigt kunde försvara sig mot kvinnostöld från Homo Sapiens att bli validerade i framtiden? Det var därför som de uppgick i européernas kultur för 50 000 år sedan, Neandertalmännen lyckades inte åstadkomma en egen kultur som skydd mot kvinnostöld. Kvinnostöld kan som implicit antyds av mig här, vara äldre än kvinnoförtrycket! Och Neandertalaren var inte rustad för att utveckla denna onda egenskap samtidigt som de var många färre än Homo Sapiens. Därmed inte sagt att inte manliga Neandertalare lyckades sprida sin säd till Homo Sapiens-kvinnor emellanåt, men jag tror att detta var mycket mer ovanligt än motsatsen var. Kalla gärna det här för intuition, men teorin om stenåldersmänniskan som jag hade redan innan jag såg detta avsnitt i Vetenskapens Värld på TV var också intuition för mig, alltså före denna initialt framväxande kunskap inom forskningsvärlden om kulturutbyte på stenåldern (och vikingatiden).

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige den 19/5/2010

Posted in Biologi, Etnologi, Historia | Taggad: , , , , , | 1 Comment »